Hur vet du att en riktig människa lyssnat på låten?

Hur vet du att det är en riktig människas öron som lyssnat på låten? Riktiga ögon som tittat på filmklippet eller Nyhetsinslaget? Ett riktigt finger som klickat tummen upp på ditt inlägg?

I dagarna rapporterades om hur lätt det är att köpa Lyssningar på Spotify. Detta är ingen isolerad händelse, just i anknytning till spotify har det funnits rapporter om artister som ligger på topplistor som ingen känner till, garanterat hörrörs detta till problem som dessa. Digilistan i SR måste nu tänka om hur de gör sin lista. https://www.svt.se/kultur/digilistan-i-p3

Vi vet att likes eller följare inte leder till röster, det har bevisats om och om igen, i valet 2018 och 2014. Ulrika Good (Klok copywriter som bl.a. skriver på Resumé) lyfte idag på sin Facebook sida upp Sveriges största Instagram profil med 8,5 miljoner följare. Vet ni vem det är? Eller vad den gör? Nej det är ingen kändis, utan en person vars konto heter ”annanystrom”. Ni får leta upp det själva, Breakit kallar det ett träningskonto, men ser mer ut som en tjej som poserar, är detta en kändis? Är alla 8,5 miljoner följarna ens riktiga människor? Spelar det någon roll över huvud taget? Förresten borde man inte känna till en person som är så stor på Instagram? Eller är det bara så att det är en stor siffra som ingen vet om det säger något?

Har antal följare något värde egentligen? Att följa någon på Instagram är gratis, ett likes är också gratis. Är det någon man kan relatera till, någon man ser upp till så är ett likes en förhoppning att synas och ställa sig in hos sin idol. Det behöver inte betyda något alls.

Kvällstidningarna mäter sin TV satsning i startade strömmar, jag är nog inte ensam om att märka att går man in på Expressen så kommer det en film överst, man trycker på krysset för att få bort den, man kom ju dit för man vill läsa texten, filmen kommer upp igen och man måste stänga den ännu en gång. Undra om det är en eller två startade strömmar som mitt försök att läsa texten på expressens hemsida lett till?

Men detta handlar inte om musik, video eller bilder. Det handlar ju om människor och pengar.

Många likes och följare på Instagram innebär att du är en potentiell influencer, en influencer har påverkan och är en intressant reklamkanal. Antal spelningar av en låt innebär att artisten får pengar, men också att lyssnaren (om det inte är ett premium konto) får lyssna på reklam. Antal startade strömmar är ett mått på hur många som sett videon och den vidhängande reklamen.

Målet är att nå ut till riktiga människor, människor som lever och konsumerar nödiga och onödiga varor. Hela internet finansieras av detta behov av att nå människan. Facebook och Googles intäkter är till stor del finansierat av denna önskan av företag och tjänster att nå ut till människor.

Reklam är inte något dåligt per definition, självklart vill man som medveten människa ha konsumentinformation och är intresserad av att känna till utbud och göra medvetna köp. Självklart vill företag sälja sina produkter, utan denna försäljning finns det inga jobb och det sker ingen innovation. Så reklamen är en helt central del i en marknadsekonomi och faktiskt en bra sak. Om reklamen är relevant, annars blir den fort irriterande så klart.

I denna jakt på människor har man missat något centralt, nämligen människan. Ett likes har likställts med ett mänskligt finger som trycker på skärmen baserat på ett medvetet val och uppskattning av innehållet. En delning likaså. Det man delar på Facebook tolkas som dagens absolut viktigaste nyhet och information? Det är här den gulliga katten helt plötsligt blev en seriös konkurrent till världsnyheter… En hårig gullig omänsklig influencer som också som konkurrerade ut viktiga riktiga nyheter.

Tänk på ditt egna sociala medier beteende, arbetar du inte som journalist är du nog som folk är mest på sociala medier. Man delar det man tror kan underhålla sin omgivning eller som stärker den bild av sig själv man vill visa. Man trycker like på kompisar man vill vara snäll mot och slötittar kanske på kändisars liv i sociala mediers icke TV regisserade dokusåpa kanaler. Man delar inte de viktigaste sakerna, de riktigt viktiga nyheterna antar man andra redan sett precis som en själv. Är man däremot journalist har man i regel en annan syn på sociala medier, antingen tror man att man är som folk är mest trots att man inte är det, eller så är man inte alls som folk är mest och tänker att det är en kompletterande/konkurrerande nyhetskanal. Journalisten har ofta fått det itutat i sig att sociala medier är en konkurrerande publicering som dödar nyhets och mediebranschen.

Sociala medier är ett tidsfördriv, det måste ses som det. Precis som fikarasten eller TV tittandet är. Man socialiserar och har gärna ett umgänge som är ett man uppskattar.

Men det är nu det börjar bli konstigt. Plattformarna är kanaler att nå dig när du tidsfördrivar. Man dränks i relevant och irrelevant reklam, ofta så tondöv att man häpnar. Pengar öses ned i dessa nya mediekanaler för att nå oss människor.

Dessa pengar och satsningar styrs av big data: Likes, lyssningar, startade strömmar osv. De riktas till gruppen de tror du tillhör. Men vad händer om riktiga människor bara är en del av big data genereringen? Att bottar, robotar, troll och allt vad det heter av olika anledningar startar strömmar, likear och delar hej vilt? Miljontals virtuella robotar vars enda syfte är att generera pengar åt sin ägare. En ägare som hyr ut dessa robotar att se ut som falska människor för att tjäna pengar på reklamintäkter (eller kanske påverka i annat syfte, men det är en annan historia)?

Allt blir fort väldigt fel. Devis kanske man inte ser skillnad på robotens beteende och människans. Du som riktig människa kanske får reklam som roboten gillar? Följer du ett konto som robotarna följer kan algoritmerna få för sig att du också gillar andra saker samma robotar gillar…

Inte nog med det, annonsörerna finansierar inte bara ofrivilligt robotflockar, utan de kastar pengar i sjön. Robotflockarna kommer aldrig köpa några varor, robotägaren kommer inte heller göra det basera på reklamen robotarna ”konsumerat”.

Inom undersökningsbranschen ett nytt växande problem med självrekryterade paneler att robotar svarar på undersökningar, får man betalt för att svara, varför inte skapa en robotfarm där och håva in pengar? Ytterligare en anledning till varför inte självrekryterade undersökningar fungerar och Novus absolut inte arbetar med dessa. Det är människor riktiga undersökningar skall ge en förståelse kring. Inte digitala klick från en grupp som absolut inte är representativa för gruppen i stort och kanske inte ens är människor…

Hela marknadsekonomin blir ihålig, reklamen blir verkningslös, företagen säljer inte produkter. Det enda de kanske gör är att finansiera IT plattformarna (Facebook, Google osv.) och robotfarmare istället. Det var garanterat aldrig tanken och det är en otroligt dålig affär.

Man har helt plötslig glömt bort människan. Det finns ett gammalt ordspråk från internets begynnelse, ”på internet vet ingen att du är en hund”. Mao du kan vara vem du vill. Nu är snarare problemet att ”på internet vet ingen att du faktiskt är en människa.”

”på internet vet ingen att du faktiskt är en människa.”

Hur kommer man runt detta då?

Som med allt man måste utgå från människan och mänskligt beteende. Man måste fråga och förstå människan. Han man sett annonsen? Hur tänker man kring produkten, osv. Förstå din riktiga marknad, inte robotfarmar och big data.

Som f.d. programmerare vet jag också utmaningen med mjukvara. En dator räknar sällan fel, men en programmerare gör ofta fel. Allt är baserat på kod som programmerare gör, och allt fler buggar introduceras. Du kan själv skriva helt felfri kod, men den körs på ett operativsystem med API:er (färdiga moduler som gör programoperationer), dessa kan ha buggar i sig. Operativsystemet körs på en hårdvara som kan ha buggar i sig. Det enda du kontrollerar är din egen kod, och det är svårt nog att hålla den buggfri…

Så inte nog med problemet med robotar så har man också problemet med buggar. Det är så mycket okända felkällor inom IT världen att man baxnar. Att då tro att en siffra på antal likes och följare skulle vara en absolut sanning som säger något om oss komplexa människor är precis så naivt som en IT entreprenör i silicon valley skulle kunna göra. Men nu är vi i en situation där nästan hela samhället är där.

Exempel som Spotify är en reva i denna illusion som alla måste förstå omedelbart.

Glöm inte människan, lita inte på automatgenererade siffror som ett substitut för oss människor.

Ett av de absolut bästa sätten att nå människor och få hjälp att förstå är undersökningar. Glömmer du det så riskerar du att göra ett dyrköpt misstag.

Torbjörn Sjöström

VD

Novus