Fysisk aktivitet kan motverka pandemins negativa effekter

Pandemin har påverkat både vår dagliga fysiska aktivitet och vårt välmående. Men visste du att de hänger ihop? I en stor Novus studie på uppdrag av Mälardalens högskola fann vi att ungefär 49 procent av svenskarna rört mindre på sig under det gångna året än tidigare och att de i genomsnitt mår lite sämre och är lite mindre lyckliga än innan. Samtidigt som nästan 33 procent istället rört på sig mer och faktiskt mår bättre och är lite lyckligare än innan. Mätt i antal minuter kan vi se hur minskningen eller ökningen i fysisk aktivitet varje vecka har en signifikant effekt på människors välmående.

Vi testade också hypotesen att effekten är större på män än kvinnor eftersom tidigare forskning funnit att mäns välmående är starkare förknippat med fysisk aktivitet. Mycket riktigt fann vi att både de negativa och positiva effekterna av minskning och ökning i fysisk aktivitet gällde för båda könen, men att de var lite större bland män.

Vi jämförde också olika typer av fysisk aktivitet och fann inte helt överraskande ett generellt mönster där organiserad träning (till exempel på gym eller i simhall) minskat och träning på egen hand (till exempel hemmaträning eller löpning) ökat. Typen av träning hade ingen stor effekt på förändringarna i människors välmående, men däremot visade sig intensiteten spela roll. Några få minuters förändring i högintensiv träning (som styrketräning eller löpning) påverkade välmåendet mer än långa promenader och annan lågintensiv träning.

Våra slutsatser, som ligger till grund för en vetenskaplig artikel, är att fysisk aktivitet kan motverka pandemins negativa effekter på människor välmående och till och med få människor att må lite bättre än innan. Tvärtemot vad många tror kan några få minuter faktiskt göra stor skillnad, särskilt vid högintensiv träning.

Läs mer om studien på Mälardalens Högskolan här.

Micael Dahlén

Professor i Ekonomi, författare och mycket mer, samt styrelseledamot i Novus