Bakgrund

Vi befinner oss just nu i vad som kommer bli en av vår samtids största utmaningar. För att få bättre förståelse kring läget samt hur vi tar oss framåt, ville vi undersöka var svenska folket egentligen står när det kommer till klimatfrågan ur ett nationellt och ett globalt perspektiv.

Sammanfattning

Undersökningen visar att svenska folket har en bra förståelse för klimatproblemet, att frågan är global och man vet också vilka länder som står för de största utsläppen i världen. Tilltron till svensk politiks möjlighet att lösa klimatproblemen är mycket låga, även tilltron till Sveriges möjlighet som land. De som kan kallas klimatförnekare är mycket få, enstaka procent av svenska folket. Så att fortsätta att prata om hur illa det är istället för att visa på lösningar leder inte till något vettigt om man som politiker vill få väljarnas förtroende i klimatfrågan. Tvärtom visar undersökningen att politiken verkar vara nästan helt fel ute i sin retorik kring klimatet. Elbilen och bensinskatten i Sverige är inget som löser klimatkrisen enligt svenskarna. Att föra en politik i klimatets namn som fokuserar på detta skadar snarare tilltron till politiken än bygger den. Istället måste man prata om klimatfrågan som en global fråga och fokusera på de riktiga internationella problemen. Dock uppskattar svenskarna att Sverige är ett föregångsland. Men det är vi redan och att fortsätta att tro att enbart det skulle lösa klimatet är att underskatta både klimatets utmaning och väljarnas förståelse för problemets omfattning.

Bilden ovan visar ett balansmått, positiva minus de negativa, och är man under noll så innebär det att det är fler som inte tror så än som tror det.

Här har vi frågat i vilken omfattning man tror att politiker kan påverka de viktigaste politiska frågorna i Sverige idag.

Klimat och även till viss del miljöfrågan avviker kraftigt från övriga politiska frågor. Det är markant färre som tror att politiken kan lösa dessa problem. Klimatet är en global fråga och väljarna ser skillnad på den och närmiljön. Miljön ses också som en mer global än lokal fråga, Sverige har få miljöproblem jämfört med stora delar av världen där det finns reella miljökatastrofer. Så när man talar om miljön men ännu mer om klimatet så måste man adressera det globala problemet och att Sveriges påverkan på klimatet är mycket liten.

96 % av svenska folket anser att människan kan påverka klimatet. 2 % anser att människan inte alls kan påverka klimatförändringen. Alltså det är den storleken vi har på klimatförnekare, vill man även räkna in de som anser att vi har en mycket liten påverkan blir gruppen 5 %. Fortsatt en mycket liten andel av svenska folket.

Sedan kan man drista om i vilken omfattning människan påverkar och kan påverka klimatet. 86 % av svenskarna anser att människans påverkan på klimatet är åtminstone ganska stor, en övervägande majoritet av svenskarna.  Man behöver alltså inte arbeta med att övertyga svenskarna om att klimatfrågan är viktig. Problemet ligger i att lösa problemet.

(Man fick ange max två alternativ)

När vi frågar vilka saker man tror är bästa sätt att stoppa jordens uppvärmning ser vi återigen att svenskarna ser klimatfrågan som global, 48 % nästan varannan svensk anser att det effektivaste är ekonomiska påtryckningar på länder. Man också ser skillnad på klimat och miljö. Kärnkraften må vara en fara mot miljön men för klimatet anser man det vara en lösning vi redan har som hjälper. Även om man inte är främmande för att blanda kärnkraft med förnybara energislag som kommer strax därefter. Men det framträder en mer pragmatisk syn på problemet än man kan avläsa i politiken.

Svenskarna anser att globala lösningar blandat med individens val är lösningen. Minskad privatkonsumtion kommer efter en global miljödomstol. Samtidigt som politiken försöker stimulera ökad konsumtion och säger att det är individens ansvar att konsumera sig ur klimatkrisen. Subventioner på att köpa ny elcykel och elbil t.ex.

Ladda ned rapporten här: Novus klimatrapport hösten 2021

Undersökningen har genomförts av Novus på eget initiativ

Undersökningen genomfördes i Novus Sverigepanel med 1038 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18 – 79 år 19 – 25 augusti 2021.

Vid osäkerhet kontakta Novus för hur undersökningen skall tolkas.