Varför ligger S och M högre i SCB än i de andra väljarbarometrarna?

Ok, sista blogginlägget om SCB nu, jag vill egentligen inte kommentera andras undersökningar så här, men pga den massiva mediebevakningen behöver jag ändå skriva mitt tredje blogginlägg om SCB på tre dagar.

I det första blogginlägget ville jag hur de skiljer sig åt mellan Novus VB, vår poll of polls och SCB för att man brukar säga att SCB överskattar S.

Självklart utgår jag från att vår väljarbarometer är facit. Något annat vore ju absurt. Vi gör allt vi kan för att den skall vara så bra och omfattande som möjligt. Ofta resulterar det i mindre roliga nyheter då förändringarna faktiskt blir mindre, för även om vi har mer lättrörliga väljare nu så är de inte hela havet stormar som det kan se ut i vissa självrekryterade väljarbarometrar. Tvärtom är förändringarna ganska små tycker jag, vi ser lite längre trender med lite mindre förändringar månad för månad. Men få “stoppa pressarna” nyheter.

Hur kommer det sig att SCB ligger högre än oss på Socialdemokraterna och även i viss mån Moderaterna? Jag har funderat på detta rätt länge nu, för det är som ni ser i grafiken i detta blogginlägg inget nytt utan detta verkar pågå hela tiden.

Urvalets storlek och antal intervjuer:

Min teori är denna

SCB intervjuar ju 4632 personer under ca en månad, för att få in dessa svar så har man 8951 slumpmässigt utvalda personer som man frågar vad de skulle rösta om det vore val idag. Ungefär hälften svarar. MEN det är inte 8951 nya slumpmässigt utvalda personer. Utan man har en rullande panel. De man slumpmässigt väljer ut får vara med i tre undersökningar med 6 månaders mellanrum. En tredjedel byts ut vid varje undersökning. Så nu i maj så hade hade man 1/3 (ca 1500 svar) som svarade på sin tredje och sista undersökning, 1/3 (ca 1500 svar) som svarade på sin andra undersökning och 1/3 (ca 1500 svar) som svarade på sin första undersökning av tre.

Man gör detta för att kunna följa flöden bättre, och det kan ha sin plats. Men det innebär också att man kan få paneleffekter. Väljarbarometern är speciell, det tar jag upp gång på gång. Partisympati är så undersökt, och vi har en så hög noggrannhet att en procent hit eller dit har stor påverkan. Man (läs främst media) förväntar sig en noggrannhet på en decimal, men felmarginalen är ofta upp till 2 procent. Här kan man läsa lite mer om felmarginalerna

Men denna rullande panel skiljer sig från alla andra väljarbarometrar då vissa har fått svara på flera undersökningar av samma typ. Faktiskt exakt samma fråga i detta fall. Detta kan leda till paneleffekter. Börjar man få frågor om ett visst ämne och vet att man kommer få fortsatta frågor i samma ämne så är det lätt så att man blir lite mer påläst. Så det kan påverka.

Novus valde i senaste väljarbarometern ut 10 763 personer slumpmässigt enbart för den undersökningen. Så det sker inga paneleffekter.

En annan sak som kan påverka är ett ojämnt bortfall. När 2/3 av urvalet redan svarat på minst en väljarbarometer till innan från SCB så kan det vara så att de mindre lojala sympatisörerna faller bort i högre utsträckning än de mer partilojala. Socialdemokraterna och även i troligtvis Moderaterna kan dra nytta av fler partilojala som “hänger kvar” och svarar på alla tre undersökningarna.

SCB har också genomgående en större andel osäkra väljare (den har legat konstant på 18 % där sedan juni 2015). Vilket stärker min tes. De osäkra har droppat av när man har flera upprepande undersökningar, man svarar på en sen blir man osäker och sätter sig på soffan, eller svarar inte alls.

Ni såg de många slutsatser om S väljare som satt sig på soffan förresten? När jag tittar på våra flödesanalyser så jämfört med valet 2014 så har S tappat absolut mest till SD, de har bara tappat lite väljare till soffan, fem gånger fler har gått till SD jämfört med soffan mellan valet och till maj. S har i vår senaste väljarbarometer tappat mer till SD under denna mandatperiod än vad M har gjort.

Andelen osäkra väljare i Novus VB var som jämförelse i maj 6,4 %

Denna paneleffekt med avdroppade lite mer osäkra väljare skulle inte bara förklara att S och M ligger lite högt i SCB, det skulle av samma anledning också förklara att C och SD ligger lite lågt, då det är två partier som vunnit mycket väljare under denna mandatperiod och har inte alls så många historiskt lojala väljare.

Så SCBs väljarbarometer även om det ser ut att vara väldigt många intervjuer, under lång tid tryckte man främst på hur många man sökt, vilket fick journalister att under lång tid säga att SCB hade 9000 intervjuer. När det i själva verket är ca 4600…

Vi andra redovisade inte hur många man sökt, utan hur många som svarat, vilket vi anser är den viktigaste frågan. För det är den man räknar felmarginaler osv på. Bortfallet är så klart viktigt, men samtidigt med den korta tid journalister har på sig att sätta sig in i frågor nu för tiden så är det viktigast att man frontar med de viktigaste siffrorna om man vill att rapporteringen skall bli korrekt.

Men av dessa 4 600 intervjuer så är det ca 1 500 som är nya denna undersökning. Det står säkert exakt i SCBs redovisning hur många som är nya och som är gamla, jag höftar lite här, för jag vill förklara konceptet.

För jag tror det är detta koncept som innebär att S och M överskattas i SCB jämfört med Novus (och de flesta andra etablerade undersökningsföretags väljarbarometrar)

Men oaktat dessa skillnader så bekräftade ju SCB med sin PSU Novus/SVTs rapportering om väljaropinionen det senaste halvåret. Som jag bloggade om dagen innan SCB så sa jag att nyheten borde bli

”S rasar stort!”, ”SD största vinnaren i SCB:s PSU!” Det blogginlägget finns att läsa här

Två exempel på gårdagens nyhetsvärdering

Och mycket riktigt, SCB hade inte jättefel, och nyhetsvärderingen blev exakt så, för det har vi ju som sagt sett i de väljarbarometrar som publiceras varje månad. Vi har ju följt dessa frågor med de bra väljarbarometrar som publiceras varje månad.

Hade SCB visat något annat så hade de sannolikt haft fel. För trenderna de bekräftade har många undersökningar visat.

Torbjörn Sjöström

VD

Novus