Nyhetsmedierna måste återvinna förtroendet – annars hotas demokratin
Denna debattartikel publicerades på Dagens media, 22 augusti 2025, länk
Förtroende är nyhetsmediers viktigaste tillgång. Ändå möter jag gång på gång mediechefer som menar att det inte spelar någon roll – ”vi får alltid kritik ändå”. Men om publiken inte litar på avsändaren, spelar det ingen roll hur mycket som publiceras.
Det är skillnad mellan nyhetsredaktioners förtroende, men de delar ett generellt problem. Majoritet av svenskarna tror att nyhetsmedia vinklar nyheterna så de passar dem själva, något Novus undersökningar visat i flera år. Media ljuger inte, men upplevs ha en egen agenda.
Boven är ”här och nu” rapporteringen, för att man kan livesända måste man… Jagar publiken med pushnotiser och braskande rubriker. Samt arbetar med känslor mer än fakta och kunskap. I ett försök att skapa tydliga polariserande åsikter, ”två lag” hos publiken.
Man missar att flesta svenskar tycker lika om det mesta. Så denna polarisering skjuter bort den breda massan och föder en liten grupp längst ut i åsiktspektrumet.
Det kallas det balans, men ledet mer till falska val i komplexa frågor som behöver en nyansering för att kunna lösas.
Här missar man vikten av att säkerställa att man uppfattas som oberoende, eller för den delen att man uppfyller det publiken förväntar sig att nyheterna skall ge dom.
I USA har detta gått längre, resultatet ser vi i amerikansk politik. Det är inte för sent att ändra denna utveckling i Sverige, men det blir alltmer akut för att hindra en amerikansk situation.
Journalistik har tre centrala roller i en demokrati:
- Förklara vad som händer och varför.
- Prioritera det viktigaste samhällsfrågorna för medborgarna.
- Granska makten.
När snabbhet sätts före förståelse urholkas dessa roller, nyhetsmedia tappar kontrollen över sin egen produktion och måluppfyllnad. Men blir enbart reaktiv. Rapporteringen stannar ofta vid om något har hänt, ibland vad – men sällan varför. Nästan aldrig får vi svar på den kanske viktigaste frågan: hur vi kan förhindra att det händer igen.
Publiken vill förstå – inte bara informeras
Novus undersökningar visar att människor först vill veta om något hänt. Sedan vad. Därefter varför. Till sist hur vi kan undvika att det upprepas. När redaktionerna fastnar i att vara snabbast missar de just det publiken efterfrågar: sammanhang och kunskap.
När medier upplevs som aktörer
När journalistiken upplevs som partisk blir medierna i publikens ögon en politisk aktör – inte en oberoende granskare. Det undergräver trovärdigheten och riskerar att försvaga demokratin.
AI gör behovet större
Med AI, deepfakes och sociala medier blir trovärdiga nyhetsredaktioner ännu viktigare. Om man inte kan lita på journalistiken lämnas fältet öppet för oseriösa aktörer och algoritmer. Detta händer allt oftare tyvärr. Fokus måste ligga vid att egna redaktionens trovärdighet som oberoende garanterar nyhetens relevans och korrekthet.
Bygg upp förtroendet igen
Institutionen ”nyheter” behövs mer än någonsin. Men måste dagligen bevisa sitt oberoende och sin relevans. Det kräver professionalism, yrkesheder, fördjupning och verklig granskning – inte bara snabbhet.
Hanteras inte detta på ett korrekt sätt gör man inte bara nyheterna irrelevanta, utan även yttrandefriheten, det finns många tecken på detta redan, där endast ”rätt åsikter” ofta de mest högljudda accepteras som yttrandefrihet. Samhällsutvecklingen försvinner också i denna jakt på syndabockar och falska svartvita värld.
Nu går vi in i ett valår, politiken anpassar sig efter ”medielogiken” och jag bävar för hur mediers spelregler kommer göra detta till den smutsigaste valrörelsen någonsin. För det är faktiskt smuts som premieras mest i media, konflikter, polariserad bild, syndabockar osv.
Nyhetsmedier måste förtjäna medborgarnas förtroende, lyckas man med det så kommer så många problem i samhället att börja lösas. Inte bara medias anseende.
Vi befinner oss inte i ett ”post truth” samhälle, utan ett ”post trust”. Förtroende måste ju förtjänas.
Torbjörn Sjöström
VD Novus
Novus demokratirapport ger mer insikter kring medborgarnas syn på media och politiken som del av demokratin, den finns att ta del av här: