Analys

Denna gång valde vi att bara titta på väljarbarometerdata efter EU-valet för att kunna säga om valet haft någon påverkan, eftersom det slog så hårt under valhelgen när SD skapade mer fokus på TV4 granskningen genom att skicka ut SMS om det. Detta ledde till en demobilisering av deras väljare i EU-valet, vilket för första gången resulterade i att SD tappade stöd. SD-väljare ställdes inför ett val mellan att stödja SD och motsätta sig TV4, som ju inte ställer upp i valet. Det blev lite otydligt varför man skulle rösta överhuvudtaget i EU-valet.

Lägg till att SVT gjorde en stor sak av att det skulle bli ett rekordvaldeltagande i EU-valet, trots att det var mer oklart än någonsin vad man skulle rösta om. Detta bidrog till att färre röstade, med tanken att ”om alla andra röstar, så slipper jag som är osäker.” Vi kunde redovisa att 20 procent av alla som tänkt rösta inte visste vad de skulle rösta på fredagen innan valet. Så genom att prata om det höga valdeltagandet demobiliserade man väljarna ytterligare. Mycket forskning stödjer att detta kan hända kring val, när nyheterna säger hur det kommer bli i framtiden så påverkar det valdeltagandet.

I riksdagsvalet är det inte samma väljarlogik som i EU valet, där ju SD sympatisörer sent valde att stanna hemma. Här är man mer nyanserad och insatt; en röst på SD är en satsning på någon som ännu inte gjort bort sig i en maktposition. Att de har anonyma konton uppskattar man inte, samtidigt arbetar alla partier med att smutskasta i sina motståndare i olika grad sedan länge. Det finns riksdagsledamöter och ministrar i många läger som har en väldigt låg nivå i sin kommunikation på sociala medier. Förtroendet för de flesta partiers företrädare är lågt, det är fokus på kamp och fulspel, snarare än att bygga förtroende.

Att SD inte tappar i riksdagsvalet säger mer om de andra partierna som inte trovärdigt kan markera mot SD. Trots att vi vet att svenska folket inte tycker att anonyma konton är bra. Som jag skrev i maj, att man förväntar sig att det är vildar när det är djungelns lag som råder.

Det betyder inte att Kalla faktas granskning inte var viktig, det säger mer om hur partierna har agerat på det. Nyhetsmedia är viktig för att granska makten, och avslöjanden om osanningar eller oegentligheter är viktiga i ett demokratiskt samhälle. Men det är upp till alla partier att visa att de inte sitter i samma båt som de som granskas. Det har man inte lyckats med. L hade ett rätt otydligt initiativ. Läser jag väljarna rätt är det inte förbud utan etik och moral som efterfrågas. Det är våra förtroendevalda det handlar om. Det viktigaste är förtroende; man måste kunna lita på att det finns en stark moralisk kompass som leder våra folkvalda att göra vad som är bäst för Sverige på väljarnas mandat.

Vi har två statistiskt säkerställda förändringar: S tappar och V går upp. Den ena sker på bekostnad av den andra. Vänsterpartiet vinner sannolikt på grund av Jonas Sjöstedt och att EU-valet gav V mer medialt utrymme. V vinner väljare från S och MP.

Klimatet var den centrala frågan för oppositionens väljare i EU-valet, vilket leder till att MP ökar lite även i riksdagsvalet om det vore val idag. Bah Kuhnke har säkert också bidragit till att MP ökar lite i riksdagsvalet, även om nya språkröret Amanda Lind också kan ha påverkat positivt. Lind kommer in på relativt höga förtroendenivåer i Novus senaste partiledarförtroende undersökning (juni 2024).

S tappar främst till V och MP. MP vinner från V och S. M tappar främst till SD men även S. C vinner lite från L och L vinner lite från M. Det är inte stora tapp mellan regeringsunderlaget och oppositionen. Men då C och S vinner lite från L respektive M, får oppositionens övertag att öka lite.

På det nationella planet är partival mer nyanserat och handlar om flera sakfrågor än endast en, och valdeltagandet är högre. SD:s väljarstöd handlar som sagt minst lika mycket om hur de andra agerar, och det är reell oro för problem i Sverige som gör att SD har det väljarstöd de har. M eller S har inte för dessa väljare någon större trovärdighet att lösa problemen. Framförallt är brottsligheten den största oron. Med nästan dagliga dödskjutningar kommer SD antingen vara det bästa eller vara det minst dåliga alternativet, om inte någon annan vinner förtroendet för att faktiskt kunna skapa en bättre framtid.

Om partierna fastna i det negativa utan visioner, och inte heller har trovärdiga lösningar på problemen här och nu, kommer ett parti som SD ha många väljare som ser det som det minst dåliga alternativet. SD har positionerat sig på en stabil plats att vara garant för en regering via Tidöavtalet, men utan att aktivt regera. De som röstar på regeringsunderlaget idag vill inte ha en S-ledd regering. Om de anonyma kontona handlar primärt kretsar om att regeringen måste falla, kommer M och SD sannolikt att stanna i stort sett där de är.

Men det är en annan sak med L, som med ett nödrop klarade sitt mandat till EU-parlamentet och i princip är cementerade under 4%-spärren som ett stödparti i en regering med stöd av SD, vilket deras tidigare väljare inte kan stå bakom. De tappar till och med lite ytterligare efter EU-valet. För L blir SD en ödesfråga. Kanske offrar de sin existens för att stödja en regering som är beroende av SD.

KD har också en svår sits; samarbetet med SD provocerar inte på samma sätt bland deras sympatisörer, men varför rösta på KD när SD finns? Var differentierar sig KD i förhållande till SD och M, för den delen?

C har fått en chans att differentiera sig lite, och de har en mer trovärdig position än L att kritisera SD:s agerande, eftersom de inte är del av regeringen. De hade tidigare två starka kort: Lööf och att vara mot SD. Nu har de kanske återfått trovärdigheten i det sistnämnda på grund av Kalla faktas avslöjande, och det syns i Novus väljarbarometer för juni 2024.

Torbjörn Sjöström, VD Novus

Om undersökningen

Novus väljarbarometer genomförs varje månad. Undersökningen ger svar på frågan hur svenska folket skulle rösta om det vore val till riksdagen idag.

Novus väljarbarometer för juni 2024 genomfördes under perioden 10–17 juni 2024. Undersökningen besvarades av totalt 1933 röstberättigade svenskar i åldern 18 år och uppåt utan övre åldersgräns. Resultatet är efterstratifierat på kön, ålder, utbildning, region och valt parti i riksdagsvalet 2022. För ytterligare information, se https://novus.se/om-novus/vanliga-fragor/. Vid osäkerhet om hur en siffra ska tolkas, vänligen kontakta mikael.ohlsson@novus.se.

Andelen som skulle rösta på annat parti är 0,7 procent (-0,1) och andelen osäkra väljare, d.v.s. de som inte vet vilket parti de skulle rösta på, är 2,5 procent.