Kan M få stödröster från SD?

23 augusti, 2018

Ja den rubriken fick er kanske att haja till, men det jag funderar på nu är de olika drivkrafter som har lett till att man sympatiserar med Sverigedemokraterna.

Mitt jobb går ut på att försöka förstå drivkrafter, i politikens värld betyder det att man försöker värdera och fundera på hur väljare resonerar. Denna text utgår från några tankar som jag tror finns hos en del av SD:s sympatisörer. Just SD sympatisörernas tankar och vilja är självklart extremt intressanta när de vuxit så fort och många har funderat på orsakerna.

Jag har kallat SD för ett motparti, där de andra är ett förparti, bloggade om det HÄR. Kortfattat, man sympatiserar med partiet till stor det för något av det viktigaste är att stoppa en negativ utveckling. Målet är inte regeringskris, utan att stoppa en upplevd negativ utveckling, sen kan det innebära att man inte stillasittande ser på om det pågår något som man anser är i fel riktning, att fälla en regering som gör fel är inte dåligt då. Men målet för väljarna är inte kaos, målet är att vända den negativa utvecklingen och lämna den kaos man upplever är nu.

När nyhetsrapporteringen och politiken domineras av spelteorier. Vem skall regera med vem? Vem är beroende av vem osv, ser vi att väljarna tänker väldigt taktiskt. Det är inte bara en fråga om att stödrösta på KD för att säkra en starkare Allians eller Moderaterna. Det är också särskilt med tanke på den minoritetsregering och decemberöverenskommelse som lett till stor ilska och besvikelse.

”Varför lät Alliansen de rödgröna regera i minoritet?” Denna fråga innefattar nog en stor anledning till SDs tillväxt. Men decemberöverenskommelsen har också varit en utbildningsprocess för väljarna att förstå de parlamentariska förutsättningarna.
Vilket också lett till att de flesta väljare även de mest inbitna SD sympatisörerna verkar inse att SD inte kommer att sitta i en regering efter valet, även om de skulle önska det. De kan fälla regeringar, men att ta över makten ligger långt borta.

För att stoppa en negativ utveckling räcker det inte att fälla regeringar, Sverige måste ju regeras.
Blir Moderaterna för små kan det ju innebära att de rödgröna kan fortsätta att regera i minoritet pga den praktiska omöjligheten att samarbeta aktivt med sverigedemokraterna. Även om SD är störst kommer de sannolikt inte att bilda en regering.

En SD sympatisör som vill ha regeringsskifte kan stå och väga mellan två alternativ:

1:

Att rösta på SD trots att man förstår att det kan innebära att M och KD (kanske framförallt) blir så pass små att en rödgrön minoritetsregering i praktiken kan regera vidare, vilket innebär att man riskerar att misslyckas med att stoppa den negativa utveckling man är så oroad över.

2:

Välja att rösta på ett parti man inte riktigt litar på. Som man egentligen känner sig sviken av men som ju ändå har en ny partiledare och framförallt inte är den sittande regeringen. Även om det kanske inte blir helt bra, fortsätter det inte att vara lika illa som man tycker att det är nu.

Att rösta på ett parti man egentligen inte sympatiserar med är ju som skulle kunna likställas vid en stödröst. Det speciella här är att man inte röstar för att det egna partiet skall få makten utan för att hindra att den sittande regeringen skall fortsätta ha makten.

Något som ökar sannolikheten för ett sådant resonemang kring stödröstande hos väljarna är ”sanningen” att SD egentligen är större än vad de ser ut att vara t.ex. i Novus väljarbarometer. Med en övertygelse om att partiet är större än det ser ut att vara så är det troligare att fler våga chansa på att rösta på ett regeringsskifte nu istället för på SD. För egen majoritet ser ju inte SD ut att få ens i de mest extrema självrekryterade undersökningarna.

Drivkrafterna bakom varför man röstar för eller emot något är något jag funderar mycket på. Sker detta kan det ske nära inpå valet. Det kan ske på valdagen, efter att alla opinionsundersökningar levererats och vi alla sitter och väntar på valresultatet.

Vi vet att rörligheten av väljare är stor under denna och föregående mandatperiod. SD:s uppgång är ett tydligt exempel, men även tex S och M:s kraftiga upp och nedgångar  under denna och förra mandatperioden.
Jag är övertygad om att förtroendet för politiken som verktyg har sjunkit, läs bl.a. mitt blogginlägg HÄR

Det är detta minskade förtroende som är orsaken till den ökande väljarrörligheten.

Många rösta främst MOT en negativ utveckling istället FÖR en bättre framtid. Om det innebär snabba svängningar eller inte fram till vallokalerna stänger vet jag inte, det vet ingen. Om det innebär att vi kommer se något som ser ut som stödröster till M, vet ingen heller, men jag skulle inte bli jätteförvånad om detta sker.

Å andra sidan skulle jag inte bli jätteförvånad om man ser det omvända, ännu fler besvikna väljare som tar sin tillflykt till SD sent, kanske tom på valdagen, men det scenario är lättare att beskriva och det har pågått nu under ett par mandatperioder, så det lägger jag inte ut texten om.

Det finns så klart andra scenarios som kan ske och sent i valrörelsen. Men just detta scenario funderar jag på mest nu de senaste dagarna. Det kan också vara orsaken till nedgången för SD och uppgången för M i Novus senaste väljarbarometer (LÄNK)

Men det tål att upprepas, opinionsundersökningar är inga prognoser, det är ett nuläge.

Vi vill inte och vi försöker inte förutsäga framtiden. Men vi vet att det människor kan ändra sig in i det sista. En väljarbarometer dagen innan valet har inte gjort några gissningar om hur många som ändrar sig på valdagen.

Jag upprepar detta, opinionsundersökningar är inte ett försök att förutsäga framtiden. Vi undersöker nutiden.

Men visst är det spännande att fundera över olika scenarios? Detta är ett som kan ske, mina tankar kring detta är baserade på vad jag vet om drivkrafterna bland väljarna. Men jag kan så klart ha fel, och det är bara spekulationer om vad som skulle kunna hända.

Torbjörn Sjöström
VD
Novus