Läs hela rapporten här: Novus väljarbarometer augusti 2025

Analys

Tecken på SD:s uppgång och S nedgång såg vi redan i Novus undersökning Bästa parti i politiska sakfrågor som publicerades för två veckor sedan. Där ökade SD sitt totala sakfrågeägarskap och S tappade. Även M:s nedgång kan förklaras med sakfrågeägarskapet, då de också tappade jämfört med föregående undersökning.

För de mindre partierna syns förändringar i väljarstödet dock inte lika tydligt i sakfrågeägarskapet. V:s uppgång kan ha att göra med hur partiet hanterat de riksdagsledamöter som uttryckt sig antisemitiskt. Genom att reagera som parti har man visat att det går att nyansera konflikten mellan Palestina och Israel, att det är skillnad på regim, terrorister och civila. Novus undersökningar visar sedan tidigare att svenska folket tydligt ser denna skillnad. Man förstår att det är komplicerat och att det inte går att uttrycka sig för kategoriskt om konflikten. Självklart är svenskarna djupt upprörda över att oskyldiga dödas och skadas, men till skillnad från Rysslands invasion av Ukraina är detta en mycket mer komplicerad konflikt.

Buschs kommentar om Israel/Palestina kan också ha påverkat KD:s väljarstöd, men nettoeffekten är här noll, och de tappar lika många som de vinner. L:s uppgång, även om partiet fortfarande är långt ifrån fyraprocentsspärren, visar att det finns ett sug efter nyansering i kontrast till de tre stora partierna M, S och SD. Sannolikt hade L hoppats på större lyft i opinionen, men att öka från 2,1 till 3,0 är ändå en uppgång. Det är svårt att säga att detta beror på någon ”Mohamssoneffekt” mer än att en ny partiledare automatiskt får mer medieutrymme. C:s ”Hatteffekt” var större, men den avtog snabbt, och nu ser vi att C fortsätter tappa.

Generellt har de mindre partierna svårt att bibehålla en stark position. De äger inga centrala sakfrågor och det fokuseras väldigt mycket på regeringskonstellation och ledning, något som gynnar M, S och SD på lite olika sätt, men missgynnar alla övriga partier. Det kommer att vara viktigt för alla partier utom M, S och SD att positionera sig som egna partier med en egen vilja och politik. Att vara stödparti till ett regeringsalternativ begränsar valbarheten och gör att den egna politiken hela tiden ställs i relation till ett starkare parti.

När Alliansen bildades hade man en tydlig gemensam plan. Nu, när regeringen styr på SD:s villkor, är situationen helt annorlunda, och även utmaningarna på den rödgröna sidan. SD har fått sin starka position just för att de är ett protestparti, en protest mot de övriga partiernas brist på leverans och ansvarstagande. Missnöjet är ännu starkare idag och SD är med god marginal Sveriges näst största parti, medan S är den stora dominanten i oppositionen.

Av de senaste valen i västvärlden ser vi en tydlig trend: regimskiften, som bottnar i en växande efterfrågan på lösningar, men där politiken ofta fastnar i skuldbeläggande av regeringen. SD sitter just nu bekvämt i baksätet, men kommer knappast nöja sig med att stanna där.

Sverige har låg tillväxt, hög arbetslöshet, höga priser och ett extremt osäkert internationellt läge. Småpartierna behöver göra sig relevanta i denna kontext. S behöver visa sig ännu mer regeringsdugligt än M, men också vara flexibla och kunna regera med stöd av så många partier som möjligt, utan att låsa in sig i mindre partiers ultimatum. SD måste å sin sida bevisa sin regeringsduglighet, eftersom de inte kommer få egen majoritet. Frågan återstår: hur ska de mindre partierna klara fyraprocentsspärren om de varken äger egna politiska sakfrågor eller inte äger egna politiska sakfrågor eller lyckas tydligt positionera sig mellan M eller S – och hur förhåller man sig till SD?

Vi har redan haft flera val som i hög grad kretsat kring SD:s vara eller icke vara. Men väljarna efterfrågar i allt högre grad politiska lösningar, särskilt efter pandemin, kriget i Ukraina och inflationen. Allt tydligare ser vi ett sug på att politiken ska leverera för svenska väljare, som tålmodigt och solidariskt har väntat på sin tur.

Torbjörn Sjöström, VD Novus

Om undersökningen

Novus väljarbarometer genomförs varje månad. Undersökningen ger svar på frågan om hur svenska folket skulle rösta om det vore val till riksdagen idag.

Novus väljarbarometer för augusti 2025 genomfördes under perioden 11–24 augusti 2025. Undersökningen besvarades av totalt 2212 röstberättigade svenskar i åldern 18 år och uppåt utan övre åldersgräns. Resultatet är efterstratifierat på kön, ålder, utbildning, region och valt parti i riksdagsvalet 2022. För ytterligare information, se https://novus.se/om-novus/vanliga-fragor/. Vid osäkerhet om hur en siffra ska tolkas, vänligen kontakta mikael.ohlsson@novus.se.

Andelen som skulle rösta på annat parti är 1,9 procent (-0,1) och andelen osäkra väljare, d.v.s. de som inte vet vilket parti de skulle rösta på, är 2,8 procent. Om det vore val till riksdagen idag skulle mandaten fördelas enligt följande: M 67; L 0; C 19; KD 0; S 131; V 33; MP 19; SD 80.

Läs hela rapporten här: Novus väljarbarometer augusti 2025