Meny
En majoritet av svenskarna känner sig alltmer otrygga i sin vardag. Samtidigt visar en ny undersökning att förtroendet för polisens förmåga att ingripa vid brott är oroväckande lågt. Här är de viktigaste insikterna från rapporten om trygghet och brottslighet 2026.
Närmare 52 % av det svenska folket anser att de har blivit mer otrygga under de senaste åren. Endast 10 % uppger att de känner en ökad trygghet. Denna brist på trygghet, i kombination med både nationella och internationella hot, riskerar att skada samhällsstabiliteten och framtidstron i Sverige.
Oron i samhället är starkt kopplad till händelser som har en direkt påverkan på individens liv. Enligt rapporten är följande faktorer de främsta orsakerna till otrygghet:
Gängkriminalitet och brottslighet: Den enskilt största källan till oro, särskilt bland män.
Krig: En statistiskt säkerställd ökning av oro för krig, som nu ligger på 37 %.
Våldsbrott: Hamnar på en tydlig tredjeplats över vad svenskarna fruktar mest.
Klimathotet: Betraktas numera som ett mer diffust hot och hamnar betydligt längre ner på prioriteringslistan.
Rapporten belyser en djup misstro mot rättsväsendets resurser. När det gäller polisens förmåga att ingripa vid brott är siffrorna dystra:
Endast 16 % tror att polisen hinner komma till hjälp vid ett brott i det egna hemmet.
Hela 69 % svarar att de inte tror att polisen hinner fram i tid.
Bara drygt hälften (54 %) anser att polisen gör ett bra jobb med att öka tryggheten i samhället.
Den ökade otryggheten har lett till att en betydande del av befolkningen överväger extrema åtgärder för sitt eget försvar:
22 % av svenskarna uppger att de skulle vilja äga ett skjutvapen för självförsvar.
Bland män är siffran markant högre: 34 %.
Unga kvinnor (18–34 år) påverkas starkt av specifika våldsdåd, såsom morden i Rönninge och Boden, där 42 % i gruppen känner sig personligen mer otrygga.
Vill du fördjupa dig i statistiken kring trygghet, polisens resurser och vapenfrågan?
👉 Ladda ned rapporten här: Novus Trygghetsundersökning 2026 (PDF)