Hur ska man tolka resultaten i olika undersökningar?

Det genomförs och publiceras idag en stor mängd undersökningar, genomförda av en rad olika aktörer som använder olika metoder – exempelvis telefon, webbpaneler baserade på slumpmässig rekrytering eller självrekrytering, online communities eller webbfrågor på en sajt.

Men hur är det med resultaten? Mäter undersökningen det som den säger sig mäta? Det kan vara svårt för den som inte är insatt att förstå kvalitetsskillnaderna i olika undersökningar. Samtidigt är trovärdigheten helt avgörande för undersökningsbranschen.

Exemplet Hemmafruar

Sajten familjeliv.se genomförde nyligen en undersökning bland medlemmar på sajten. I undersökningen svarar 45 procent att de skulle vilja vara hemmafru om de fick möjlighet. Undersökningen baserades på 9 500 svar från 70 000 medlemmar. Med rubriken ”Hälften av kvinnorna vill vara hemmafru” fick undersökningen stort genomslag i media, inklusive TV, radio och tidningar. Detta genererade enormt mycket PR för sajten, men gav också Familjeliv en bra bild över medlemmarnas inställning i denna fråga.

Aftonbladet ställde samma dag en webbfråga på sin hemsida och resultatet visade att en stor del av läsare håller med familjelivs medlemmar. När drygt 18 000 kvinnor svarat på frågan om de ville bli hemmafru var resultatet att 55 procent svarat ja, vilket är en insikt för Aftonbladet när det gäller besökarnas engagemang i denna fråga.

Följande dag genomförde Novus en undersökning som visar att drygt var fjärde man (27 procent) i yrkesverksam ålder svarat att han skulle kunna tänka sig att vara hemmaman. Något fler kvinnor i samma målgrupp har svarat att de skulle vilja vara hemmafru (29 procent). Undersökningen genomfördes som en webbundersökning med svenska allmänheten i Novus Sverigepanel den 26-27 oktober 2011. 1 002 personer i yrkesverksam ålder besvarade undersökningen. Deltagarfrekvensen var 50 %. Frågeställning: ”Skulle du vilja vara hemmafru/hemmaman om du fick möjlighet?”, svarsalternativ, ”Ja”, ”Nej”, ”Vet ej”.

Sammanfattningsvis visar dessa undersökningar följande:

  • Familjeliv: NÄSTAN HÄLFTEN …
  • Aftonbladet: DRYGT HÄLFTEN …
  • Novus: EN DRYG FJÄRDEDEL …

… skulle vilja vara hemmafru.

Ingen av resultaten är felaktiga men det saknas en mycket viktig information nämligen följande: Resultaten i Familjelivs undersökning speglar familjelivs medlemmars åsikt och Aftonbladets resultat speglar åsikten bland de som besvarat denna fråga på aftonbladet.se. Resultatet i Novus undersökning speglar åsikten bland den svenska allmänheten i yrkesverksam ålder.

Det behövs en faktagranskning av slutsatserna i många publicerade undersökningar. I dag är detta ett stort problem i undersökningsbranschen och för dess trovärdighet.

Som man frågar får man svar eller i detta fall vem man frågar så får man svar och dessa skiljer sig ibland åt markant.

Med hopp om att fler engagerar sig i kampen mot bristfälliga undersökningar. Vare sig det gäller kvalitet eller tolkning av resultaten.

Mikael Ohlsson
Analytiker och panelansvarig på Novus
Stockholm, den 28 oktober 2011

Fotnot: Tre dagar efter att Familjelivs undersökning släppts ändrades rubriken till ”Varannan mamma vill bli hemmafru”.