Novus SVT Länge leve demokratin avsnitt 2

Undersökningen är ett samarbete mellan främst Torbjörn Sjöström och Jan Scherman, med syfte att presenteras i en SVT dokumentär.

Ladda ned rapporten här: Novus SVT Demokratiundersökning del 2 v4

Målgrupp: Sveriges riksdagsledamöter
Metod: webundersökning (epostinbjudan med länk till webenkät till alla svenska riksdagsledamöter), med kvantitativa och kvalitativa delar (öppna svar). Här presenteras och kommenteras de kvantitativa delarna som ingår i dokumentären Länge leve demokratin, denna rapport släpps i samband med avsnitt 2. Det släpptes även en rapport i samband med att avsnitt 1 med de frågor som presenterades i det avsnittet.

193 genomförda intervjuer. Svarsfrekvens 55%. Fältperiod: 2017-05-15 till 2017-09-20

Denna typ av frågor har inte ställts mot riksdagsledamöter någonsin vad jag vet. Svaren kan anses representera Sveriges riksdags åsikter, vi ser inga mönster som tyder på att de som svarar skulle avvika kraftigt i åsikter från de som inte svarat, det är t.ex. en jämn fördelning i svaren på partitillhörighet och kön. Svarsfrekvensen här är mycket bra när man undersöker riksdagsledamöter. De utsätts hela tiden för undersökningar och frågor mailade till sig. Inte bara från undersökningsföretag, utan alla typer av organisationer. Denna undersökning innehöll också ett stort antal frågor vilket i sin tur brukar dra ned svarsfrekvensen, men trots det svarade mer än hälften.

Torbjörn Sjöström
VD
Novus

Sammanfattning

Var fjärde riksdagsledamot anser att pressekreterarna har ganska eller mycket stor påverkan på ledamotens formulering kring politiska frågorna (26 %).

Var tionde moderat ledamot anger att pressekreteraren har mycket stor påverkan, det är det enda partiet med ledamöter som svarar att pressekreteraren har mycket stor påverkan. Däremot om man summerar mycket + ganska stor så sticker Centerpartiet ut där mer än varannan ledamot (54%) svarar ganska stor påverkan.

Det är en så stor andel som var fjärde riksdagsledamot som  säger att pressekreteraren har en påverkan på formuleringen kring de politiska frågorna och därmed påverkan på de politiska budskapen. Det är samtidigt självfallet så att denna påverkan varierar från formulering till innehåll. Men om vi väger in det vi vet i undersökningen som presenterades i del 1 (separat rapport och även särredovisat sist i denna rapport) där vad fjärde ledamot instämmer i att partiet begränsar möjligheten att driva enskilda sakfrågor så stärker dessa två saker varandra. Till detta kan läggas rapporter i media om lojalitetskontrakt som riksdagspartierna använder sig och som de olika riksdagspolitikerna undertecknar där man lovar att följa partiets linje.

Frågan som dyker upp då är ledamoten främst en knapptryckare för ett parti eller främst en folkvald för att driva sin egen politik? En balansgång som kan vara svår både ur ledamotens och väljarnas perspektiv.

Varannan (53 %) ledamot ger massmedias politiska bevakning mycket eller ganska lågt betyg. Undersökningen går inte mer på djupet kring detta än så. Däremot är det möjligtvis inte så förvånande då den mediala dramaturgin inte gynnar ett långsamt och tålmodigt demokratiskt vardagsarbete, utan snarare premierar mer drama och konflikter. Det politiska spelet riskerar därför att få stor roll både i valrörelsen och i nyhetsbevakningen.

I den tidigare delen av undersökningen kunde Novus konstatera att riksdagspolitikerna anser att de styrs av partierna, vilket ligger i linje med att de också anser att pressekreterarna påverkar deras frihet. Även tidigare frågeställningen om att riksdagspolitikerna saknar stöd och resurser från sina partier understryker slutsatsen om minskad frihet för politikerna, d.v.s uppdraget från väljarna tas alltmer över av påverkan från partiets ledning.

Ladda ned rapporten här: Novus SVT Demokratiundersökning del 2 v4

Undersökningen för avsnitt ett finns här