- Väljarbarometer

Novus VB Dec: S ökar, M fortsatt lite större än SD

Ladda ned rapporten här: Novus Väljarbarometer 2022 December [infogram id="vb-nov-2022-inkl-felmarg-1h1749v18gr8l6z" prefix="4Cu"] [infogram id="vb-tabell-dec-2022-1hnq410e0xzqp23" prefix="TFc"] Analys Det sker lite väljarförändringar från månad till månad sedan valet, alla förändringar jämfört med november ligger inom den statistiska felmarginalen. Men det betyder inte att det inte hänt något. Det betyder att vi inte matematiskt kan fastställa att förändringen från en månad till en annan är större än det teoretiska mätfelet. Det låter rätt teoretiskt, men det är viktigt att påminna om att undersökningar baserat på slumpmässiga urval av gruppen som skall undersökas ger en tillförlitlig bild av gruppens syn på en fråga. Tillförlitligheten kommer via felmarginalen. Vi vet alltså hur tillförlitlig undersökningen är. Med 95 % sannolikhet är stämmer Novus väljarbarometer med vad svenska folket skulle rösta på om det vore val idag inom den statistiska felmarginalen. MEN det förutsätter att du har ETT slumpmässigt urval. Skall man vara extra noga med forskningen bakom det alla undersökningar mer eller mindre baserar sina metoder på. Den enda metod forskningen VET fungerar. Så är det tyvärr bara Novus som idag i Sverige har ETT slumpmässigt urval för våra undersökningar. Också då de enda som kan ange en populationsuppskattning. De andra kan säga hur många av de tillfrågade som svarat ett visst svar. Det låter kanske som samma sak, men det betyder att man bara kan uttala sig om de som svarat. Inte att de som svarat tycker som hela gruppen som skall undersökas. Jag kom precis tillbaka från forskarkonferensen WAPOR, där Novus var ett av få privata företag som presenterade forskning. De andra var från några av de bästa universiteten från hela världen. Där vi delade med oss om metodutveckling och hur man bibehåller trovärdigheten, och kulturella skillnader och utmaningar, både i metoder och i faktiska undersökningar. Jag presenterade Novus Coronastatus, som fortsatt vad jag vet är det enda som gjorts under pandemin som gav en tillförlitlig bild av hur många som var sjuka och hur sjuk man faktiskt var av covid. Varför skriver jag om metoder när det heter analys av väljarbarometern? Ja till att börja med, vad är det för mening att analysera data om man inte vet om den stämmer? Syftet med undersökningar är att ge populationsuppskattningar av åsikter. Det handlar inte om att tala om vad de som svarat tycker, utan vad hela gruppen man skall undersöka tycker. Detta glöms bort nästan överallt. Logiska feltänkt eller slarv, där man glömmer bort att det tyvärr ofta inte är samma sak. Det finns ingen idé att analysera väljarflöden om det inte har hänt. Eller hur. Men vad har hänt nu då sedan valet om vi nu skall fokusera lite specifikt på väljarbarometern? Jämfört med valet ser vi stora väljarförändringar. Vi har faktiskt fem statistiskt säkerställda förändringar sedan valet: L -1,0.  L har tappat sina stödröster, dom rädda dem in i riksdagen, det har ju inte gjort det bättre att de har en publik intern konflikt kring Tidöavtalet. KD -0,8, tappar också säkerställt, men den praktiska effekten av det är inte lika dramatisk som L. S + 3,9, den stora vinnaren sedan valet. Det var exakt 9 år sedan S nådde denna nivå i väljarstöd. Förtroendet för Andersson är fortsatt det starkaste av alla partiledare och de rider på kompromisserna i Tidöavtalet och lägger mycket krut på att prata om löftesbrott. S vinner främst väljare från SD. SD väljare som fortfarande vill se de samhällsproblem de var så oroliga för att de röstade på SD. Men nu efter regeringsskiftet har inte brottsligheten gått ned, man har inte kompenserats för elpriserna och drivmedel är fortfarande lika dyrt för att ta några exempel. Att det skulle kunna lösas så här snabb är väl egentligen inte rimligt. Men i dagens här och nu logik som politiker och media lever i så skapas ofta orimliga förväntansbilder som politiker gärna ställer sig bakom. Men när man sedan inte kan leverera i samma takt så straffas ansvariga politiker. Nu är inte S ansvariga och de är tydliga med att påminna om den höga förväntan väljare bör ha på ansvariga. Jag tror inte samhället hade sett annorlunda ut om S suttit kvar i regeringen. Men de är inte sena att peka på problem de sannolikt själva inte heller hade kunnat lösa om det suttit kvar i regeringen. Det är väl tyvärr så här den politiska strategin kommer fortsätta att fungera. Även om det faktiskt underminerar tilltron till våra folkvalda. MP – 1,1, även MP har tappat en stor del av stödrösterna, men de har fortfarande fler väljare nu än de hade på valdagen om man räknar bort de som sa att de röstade på MP som en taktikröst och egentligen hade röstat på ett annat parti. På valdagen hade inte MP klarat 4% spärren om de inte fått stödröster pga, de flesta av dessa kom som en konsekvens av nödropet som läcktes ut i media på fredagen. Efter att vi hade släppt vår väljarbarometer. Ett exempel på att väljarrörligheten sker ändra fram till valdagen. Vi försöker inte förutsäga framtiden och partier och media försöker få väljare att ändra sig ända fram till valdagen. Vi slutar undersöka på torsdagskvällen för att vi inte skall anses ha en slutgiltig röst kring hur det kommer gå i valet. Något annars vi vet att media inte hade kunnat hålla sig från göra om vi bistått med underlaget. I de länder där det blivit riktigt fel, är pga framtidsprediktioner på grund av undersökningar som gett sken hos väljarna att man inte ens behöver rösta. Det har en direkt påverkan på röstbenägenheten. Det är bevisat i alla fall man låtsats att en nulägesanalys är en framtidsprediktion. SD – 1,6, SD tappar främst till S på grund av anledningarna jag beskrev under stycket för S ovan. När jag ändå pratar om valet och händelser på slutet i valrörelsen kan jag nämna M också, där hävdas det att Novus hade fel, för vi ”missat” M två val i rad. Gör man en analys på väljarrörligheten utifrån eftervalsundersökningarna som vi gör så ser man snarare att båda gångerna ha M vunnit på regeringsdugligheten de sista dagarna. När väljarna rannsakar sig själva så landar fler till slut i M på valdagen. 2018 accelererades det av Åkessons uttalande på fredagen om ”de är inte svenskar”. I år kan jag ännu inte peka på en specifik händelse. Men vi ser att så var fallet även i år när vi analyserar väljarbarometrarna och Novus eftervalsundersökning. Från Novus eftervalsundersökning roade jag mig med att titta på vilket väljarstöd partierna fått om man tog bort taktikrösterna [infogram id="tabell-stodroster-efterval-2022-1h984woro73lz6p" prefix="ESi"] Visst detta är en förenkling för de större partierna, eftersom de också förlorade väljare till de små pga taktikröster. Men ändå lite intressant att titta på, främst då L och MP som inte hade klarat 4% spärren utan stödröster. Så det blev inte bara en liten utbildning om hur tar fram tillförlitligt fakta, det blev en lite längre väljaranalys också till slut. ”Something for everybody” som nu fick mig att tänka Baz Luhrmann. Ja jag lyssnar ofta på musik när jag skriver analyserna, och nu måste jag helt plötsligt lyssna på Everybodys free (to wear sunscreen”), hjärnan är lustig och priming är något vi som bra undersökare hela tiden har med i beräkningen i vår analys. Torbjörn Sjöström VD Ladda ned rapporten här: Novus Väljarbarometer 2022 December Om det var val idag skulle mandaten fördela sig enligt följande: Moderaterna 72, Liberalerna 0, Centerpartiet 22, Kristdemokraterna 17, Socialdemokraterna 126, Vänsterpartiet 28, Miljöpartiet 15, Sverigedemokraterna 69. Novus har i den här undersökningen sökt personer via telefon, sms och per post under perioden 31 oktober - 27 november 2022. 3682 personer besvarade undersökningen. Andelen osäkra väljare låg på 6,8 procent.

- Blogginlägg

Går det att må både bra och dåligt samtidigt?

Det har forskats, funderats och skrivits en hel del om lycka de senaste åren. Det har också forskats, funderats och skrivits en hel del om stress och oro på senare tid. Men däremot har de inte studerats tillsammans i någon nämnvärd utsträckning. Hur hänger de två måendena, som på engelska fått namnen wellbeing och illbeing, egentligen ihop? Gör stress och oro oss mindre lyckliga och är lyckliga människor mindre stressade och oroade? Eller går det att vara båda samtidigt? Vi bad drygt 1000 slumpmässigt utvalda svenskar att ange både sin lycka och sin stress och oro på varsin skala 1-10. Det visar sig att genomsnittet ligger över mitten på båda skalorna, 7 respektive 5. Det pekar på att folk både är ganska lyckliga och förhållandevis stressade och oroade. Korrelationen mellan de två måendena är ungefär 30 procent, vilket betyder att de till största delen är oberoende av varandra. Det säger nog en del om den tid vi lever i, där vi har bättre förutsättningar och större möjligheter än någonsin tidigare, men samtidigt fler val och ställningstaganden att göra. En tillvaro som ger oss anledning både att vara lyckliga och att vara stressade och oroade. Och dualiteten har säkert förstärkts för många sedan vi drabbats av pandemi, krig och ekonomisk osäkerhet: mycket att stressa och oroa oss över, samtidigt som det dagliga livet trots allt fortsatt vara ganska (till och med förvånansvärt) bra. Men i analyserna går det också att se skillnader i hur folk hanterar de två måendena. De spiller till exempel över mer på varandra för män än för kvinnor, i storstäder mer än i mindre städer och mer bland unga. Jag skriver närmare om det här: https://www.svd.se/a/Kn8G2X/ekonomiprofessor-micael-dahlen-lycka-och-oro-samtidigt-mojligt En viktig slutsats är att balans i livet handlar om att kunna må dåligt utan att sluta må bra och att inte hänga upp sitt välmående på att vara fri från stress och oro. Vi behöver identifiera och vara uppmärksamma på livssituationer och livsstadier när det är extra viktigt.

- Sida

Så lyckades Internetstiftelsen inkludera hela Sverige i sin undersökning

Den årliga undersökningen Svenskarna och Internet har fått allt större uppmärksamhet genom åren. Novus har hjälpt Internetstiftelsen att genomföra alla undersökningar som ligger till grund för rapporten. ”Novus har hjälpt oss utveckla en tids- och kostnadseffektiv modell”, berättar Jannike Tillå hos Internetstiftelsen. Svenskarna och Internet är Sveriges största statistiska undersökning om internetanvändningen i landet. Med undersökningen vill Internetstiftelsen bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. De vill även ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund. – Vår största utmaning i projektet är att begränsa omfattningen och välja ut vad vi ska fokusera på, för området spänner så väldigt brett, säger Jannike Tillå, Vice President Communications & Public Benefit hos Internetstiftelsen. Ger underlag till framtida satsningar I årets rapport fokuseras bland annat på hur svenskarna kommunicerar på nätet, hur barn använder internet, sociala medier samt E-handel och nätbedrägerier. – Användningen av e-legitimation har ökat kraftigt, på ett år har andelen som dagligen använder mobilt Bank-Id gått upp från 47 till 71 procent. Något som förvånade var att en tredjedel brukar tänka på de digitala spår de lämnar efter sig och hela 8 av 10 gör aktiva val för att skydda sin integritet på olika vis, berättar Jannike. 7 av 10 unga i åldern 8 - 19 år umgås på nätet via olika spelplattformar. Näst efter Youtube är Roblox den mest använda plattformen bland barn på lågstadiet. Något som inte är lika positivt är att andelen barn i åldrarna 12 - 19 år som utsätts för näthat har fördubblats på ett år, från 9 till 17 procent. – Resultatet från undersökningen använder vi som underlag i vårt fortsatta arbete. Till exempel har vi tagit fram satsningarna Föräldraskap samt Barn på nätet för att sprida kunskap om hur vuxenvärlden kan stötta och möta barnet i den digitala världen. Vi ser vilka områden som behöver insatser och jobbar utifrån det, förklarar Jannike. En tids- och kostnadseffektiv modell För samtliga studier som genomförts till Svenskarna och Internet har Internetstiftelsen tagit hjälp av Novus. – Vi har uppskattat deras undersökningsmetodik, deras höga servicenivå och deras hjälp som bollplank hela vägen. Novus har kompetensen att metodutveckla och de agerar som en samarbetspartner, inte en underleverantör, och tar ansvar för att undersökningen ska hålla högsta kvalitet i alla led tillsammans med oss. De har hjälpt oss att utveckla en tids- och kostnadseffektiv modell och det har fungerat väldigt bra, säger Jannike. Med hjälp av Novus Sverigepanel kunde majoriteten av undersökningarna genomföras. Sverigepanelen är ett kostnadseffektivt och snabbt sätt för att nå många, eftersom den är digital. För att verkligen spegla hela det svenska samhället behövde även telefonintervjuer genomföras som komplement. Efter skalning av varje undersökning sammanfördes sedan resultaten så alla grupper fanns representerade. Jannike Tillå ser positivt på framtiden vad gäller det fortsatta samarbetet med Novus. – Det känns jättebra att ha en partner i Novus som tar fullt ansvar och som vi kan ha ett tätt samarbete med. Vi har även anlitat Novus för ett antal mindre undersökningar för internt bruk, som varumärkesmätning, insightserbjudandet och digitala lektioner. Att de besitter kompetensen att driva komplexa undersökningsprojekt från ax till limpa är en stor tillgång, avslutar hon.

- Blogginlägg

Micael Dahlen: Svenskar som känner sig yngre är lyckligare

Att ålder och lycka hänger ihop är väldokumenterat i forskningen, studier i över 100 länder har gång efter annan funnit ett svagt U-format samband där lyckan är som lägst kring de dryga 40. Men hur är det med upplevd ålder, hänger lyckan ihop med hur gamla eller unga vi känner oss?  Vi frågade drygt 1000 slumpmässigt utvalda människor vilken ålder de känner sig som och hur lyckliga de är på en skala 1-10. Det första vi kan konstatera är att de allra flesta känner sig yngre än sin faktiska (kronologiska ålder), skillnaden är inte helt överraskande mindre under medianåldern och större över, snittet ungefär 8 år. Det andra vi kan konstatera är att skillnaden mellan vår upplevda och faktiska ålder hänger ihop med människors lycka och att sambandet är dubbelt så starkt som det där U-formade sambandet mellan ålder och lycka.  Men i fallet med upplevd ålder är sambandet istället omvänt U-format, lyckan stiger i takt med att folk känner sig yngre än de är, upp till en viss nivå, ungefär 10 år, sen sjunker den igen. Att känna sig äldre än sin ålder eller att känna sig väldigt mycket yngre än sin ålder är alltså inte lika lyckligt som att känna sig ”lagom mycket yngre”. Mönstret är i stort sett detsamma för upplevd mening i livet.  Hur vi upplever vår ålder vid jämna födelsedagar och om det finns ett samband med hur många armhävningar vi kan göra går att läsa mer om här: SvD: Micael Dahlen - De som känner sig yngre är lyckligare. 

- Väljarförståelse

Partiledarförtroende oktober 2022

Två säkerställda förändringar jämfört med innan valet. Avgående Annie Lööfs förtroende ökar och Johan Pehrson tappar Ladda ned senaste rapporten här: Novus Partiledarförtroende oktober 2022 Kort sammanfattning och kommentar Vi har två säkerställda förändringar jämfört med innan valet. Avgående Annie Lööfs förtroende ökar och Johan Pehrson tappar. Att Lööf avgår är nog inte orsaken till tappet, utan snarare den polariserande effekt som regeringsbildningen har. Lööf och Pehrson är på varsin sida av detta, den ena representerar ett parti som stod för sitt ord och den andra har skapat en svekdebatt inom partiet. Övriga partiledare är kvar på i princip samma nivå. Att Kristersson blev statsminister gjorde inte att han kom upp på Anderssons nivåer. Inte heller en ministerpost för Busch. I ministerförtroende rapporten får vi också lite fler svar kring förtroendet för regeringen. Där 34 % har ett förtroende för den. Långt under varannan svensk. Bland regeringsunderlaget, M, KD och SD är det 75 % som har förtroende. Så inte 100 % där heller. Det är många neutrala avvaktande väljare där. Bland L är indikationerna att förtroendet är litet. Dock är det för få intervjuer för att särredovisa L. Men det är en fingervisning och en förklaring till det lägre förtroendet för Pehrson. Förtroendet för ministrarna finns att läsa här: Ministerförtroende oktober 2022 Men framför allt leder denna regering en extremt polariserad väljarkår. En polarisering som fanns även innan valet kring S regering. Och i augusti hade 41 % förtroende för den sittande regeringen. Så om något har polariseringen ökat ytterligare något. Läs mer här: Novus/SVT väljarbarometer oktober: C tappar – Novus – Kunskap och undersökningar [infogram id="partiledarfortroende-oktober2022-1h0n25yrg9dpz6p" prefix="dr5"] Ladda ned senaste rapporten här: Novus Partiledarförtroende oktober 2022 [infogram id="partiledarfortroende-oktober-2022-1h0r6rpdrk8nl2e" prefix="Dr7"] Torbjörn Sjöström VD Novus Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ. I rapporten redovisas förtroendet för samtliga riksdagspartiers partiledare. Undersökningen är genomförd den 20 – 26 oktober 2022 via webb-intervjuer i Novus riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Åldern på de tillfrågade var 18 – 79 år och av 3413 sökta besvarade 2048 personer undersökningen. Deltagarfrekvensen blev därmed 60%. Vid osäkerhet för hur en siffra ska tolkas, var vänlig kontakta Novus.

Vi vet hur dina kunder eller medlemmar tänker

Just nu kan inget tas för givet eller göras av gammal vana. För att nå framgång krävs uppdaterad kunskap och fakta. Det är här Novus kommer in. Vi är det undersökningsföretag som står i fronten för tillförlitliga undersökningar och ger svar på vad er målgrupp tycker, varför de tycker så, och hur ni kan agera. Novus levererar kunskap åt företag och organisationer inom alla sektorer över hela världen.

Läs mer om hur vi kan hjälpa er.

 

Novus Stories

Mitt liv, en undersökning om mångfalden inom näringslivet

Novus har gjort en undersökning på uppdrag av organisationen Mitt Liv, för att se hur många företag som har ett aktivt arbete för mångfald och inkludering.

Läs mer här!