Väljarkårens läsvanor

Novus har tillsammans med SR:s podd Det Politiska Spelet (DPS) genomfört en undersökning om väljarkårens läsvanor. Detta är en specialpodd med fokus på bokläsning med anledning av bokmässan i Göteborg som går av stapeln i helgen. Vi har genomfört en rad undersökningar genom åren med DPS kring olika livstilsfrågor och kulturpreferenser såsom tv-tittande, musikpreferenser mm.

I denna undersökning har vi alltså tittat på väljarkårens läsvanor. Detta är bara ett nedslag, och det finns stora möjligheter till att få ökad förståelse för läsvanor i utökade undersökningar. Rapporten hittar du Novusrapport DPS Bokläsning sept 2019.

Så vad har vi hittat? Jo, när vi har frågat om läsintensitet, hur många böcker man läser per år, ser vi att knappt hälften av svenskarna läser fyra böcker eller färre per år. Männen skiljer sig här från kvinnorna och bland dem är det knappt sex av tio som läser 4 böcker eller färre. Nästan vart femte man uppger att man inte läser alls. Om man tittar på blockfördelningen så ser man att rödgröna väljare läser något fler böcker per år, medan V- och SD-sympatisörer är överrepresenterade bland de som aldrig läser. Var femte person från dessa två partier läser aldrig böcker.

När vi tittar närmre på vilka läsvanor som utmärker sympatisörerna för respektive parti hittar vi följande:

S-sympatisörer läser i högre grad svenska deckare än genomsnittet, medan de i lägre grad läser faktaböcker och fantasy/science fiction. Bland S-sympatisörer är det ingen som uppger att de inte läser böcker.

De väljare som sympatiserar med V läser i lägre grad svenska deckare, medan de i högre grad läser utländska författare och science fiction.

M-sympatisörer läser i lägre grad fantasy/science fiction och romaner av utländska författare än övriga.

Centerpartister och liberaler läser i högre grad lyrik och romaner av svenska författare än genomsnittet. Om man endast tittar på centerväljarna, så läser de i högre grad citatsamlingar och aforismer än andra.

Sverigedemokraternas väljare uppger i högre grad än andra att de läser faktaböcker, medan man i lägre grad läser romaner av utländska författare. Denna väljargrupp läser även mer humor och kåserier än övriga.

 

Så vilken är då allmänhetens favoritförfattare?

Här får man verkligen ingen entydig bild. Denna fråga är ställd som en helt öppen fråga och på ett sånt sätt att det uppmuntrar respondenten att svara spontant. Då tenderar de i högre grad att svara en författare man läst nyligen och tyckt om. Hade frågan handlat om den bästa författare man läst, bästa författaren genom tiderna el dylikt, hade resultatet blivit annorlunda.

Nedan sammanställning visar hur få gånger de mest populära författarna nämnts. Det handlar alltså om ca 2 % som nämnt Astrid Lindgren, som är den populäraste författaren. Nedan visar jag hur många gånger respektive författare har angivits.

Vanligast förekommande författarnamn:

  • Astrid Lindgren 23 gånger
  • Camilla Läckberg 20 gånger
  • Jan Guillou 19 gånger (9 olika stavningar)
  • Jo Nesbø 14 gånger
  • Leif GW Persson 11 gånger

Exempel på klassiker:

  • Jane Austen 7 gånger
  • Selma Lagerlöf 4 gånger
  • Leo Tolstoy 4 gånger
  • Fjodor Dostojevskij 3 gånger
  • Franz Kafka 3 gånger
  • Vilhelm Moberg 2 gånger

Det är för få som angivit samma författare för att man ska kunna dra andra slutsatser än att det föga förvånande, finns många olika favoritförfattare hos allmänheten. Vad som möjligen är lite oväntat är att det är så få av de stora klassiska författarna som nämns.

Så den självklara frågan som man nu ställer sig, utifall man inte gjort det tidigare: är det viktigt med bokläsning? Ja, jag tror det (trots favoritförfattarna ovan). Och framförallt: svenska folket tror det! 84% procent av allmänheten anser att bokläsning är viktigt för samhällets utveckling i stort.

Annat på liknande tema: I våras t.ex. genomförde Bok – och biblioteksmässan tillsammans med Handelshögskolan en undersökning bland svenska börs-vd:ar som fick stor uppmärksamhet. Den slog bland annat hål på svenska vd:ars bristande läsande, som tidigare hävdats i samma tidning. Se artikeln på di.se: ”Ryktet om vd:ars obildning stämmer inte” och se Novus undersökningen HÄR

{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.closedcontent }}
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}:
{{ _sitesettings.l10n.newslettersignup.opencontent }}: