Ibland kan frågorna se rejält konstiga ut

17 augusti, 2018

Vi har fått lite kommentarer frågor om en fråga vi ställde i en undersökning som inte helt oväntat rörde upp lite känslor på sina ställen.

Kommentarerna rör detta påstående:

Vi gör ca 1000 undersökningar om året. Jag har personligen inte koll på alla, de flesta enkäter är inte publika, undersökningarna inte är publika. Även om det så klart står respondenten fritt att reagera på våra undersökningar.

Det behövs lite bakgrund för att förstå detta bättre, för det är lätt att tro att vi bara genomför väljarbarometrar och politiska undersökningar.

Novus är ett kommersiellt företag som genomför undersökningar för våra betalande kunder. De flesta undersökningarna publiceras inte utan är för att våra kunder vill få förståelse kring allmänhetens syn på olika saker. Det kan vara vad som helst, politiska frågor, kommersiella produkter eller tjänster.

Vi har över 800 aktiva kunder som beställer undersökningar hos oss, de flesta kunder är inte inblandade i samhällsfrågor eller politik, även om det kan vara lätt att tro något annat utifrån alla publicerade politiska undersökningar som trots det är en försvinnande liten del av det vi gör. En fråga av typen ovan ser ut som en undersökande fråga där en kund vill se hur allmänheten ställer sig till just det påståendet.

Novus jobb är att genomföra undersökningen. Frågorna kan ibland vara provocerande, det kan ibland finnas ett syfte att ställa jobbiga frågor. Att testa ett påstående som det ovan är just ett påstående. Då frågan man ju i vilken omfattning man håller med om det.

Alla svar är anonyma. De individuella svaren är inget någon får se. Utan svaren slås automatiskt samman till totalsiffror som vi drar ut och levererar i en rapport till vår kund.

Vår kund kan se skillnad i vissa parametrar, som ålder, kön, partisympati (vilket parti man säger att man skall rösta på om det vore val idag). Men aldrig härleda svaren till en individ.

Resultatet av en undersökning, de aggregerade siffrorna tillhör vår kund och är ingen offentlig uppgift.

Är kunden en medieaktör så äger de rätten att själv publicera det. Väljarbarometrarna är ett sådant exempel.

Är kunden ett privat företag eller en organisation, väljer de om och vad som skall publiceras.

Om något publiceras begär vi att få se det innan för att säkerställa att det är rättvisande. Så man inte drar nytta av vårt varumärke och säger att en undersökning säger något som den inte gör. Dock kan vi inte kräva det, men OM en publicering sker som felaktigt refererar till en undersökning har vi rätt vi att korrigera det. Vilket kan innebära att vi faktiskt säger emot kunden. Brukar vara ganska självsanerande. För ingen vinner på att det publiceras dåliga/missvisande undersökningar.

Om en fråga publiceras då skall även frågeformuleringen framgå. Man kan inte ställa en fråga och sedan utge att svaren är svar på något annat.

Om ett resultat är publicerat får det användas publikt, då är det publikt.

Om en undersökning inte publiceras, är det inte publikt. Majoriteten av undersökningarna vi gör är som sagt del av affärsstrategier. Då tillhör resultatet kunden och ingen annan. Vi talar inte om vem som är kunden, eller vad resultatet av undersökningen är, den rätten är helt upp till kunden som beställt undersökningen.

Att resultatet av ett sådant påstående som ovan skulle publiceras låter inte alls troligt.

Lång utläggning, men jag kände att det var lika bra att försöka beskriva lite om helheten, det finns många som tror att allt vi gör publiceras, och att det är offentliga uppgifter, så det är lika bra att lägga ut texten lite.

Ett påstående av typen, ”kontrollera hur många som håller med i ett påstående”, som jag förstår kan provocera, särskilt om man tror att det är något som kommer att publiceras och är något kampanjande som vi skulle vara med i.

Så är absolut inte fallet. Vi genomför undersökningar på våra kunders begäran. En extremt liten del publiceras. De mesta är för att skapa en ökad förståelse för ett område för våra betalande kunder. En individuell fråga är en pusselbit i det, ofta är det också en del i ett batteri av frågor och påståenden som är till för att skapa en bredare förståelse. Det kan ibland vara medvetet tillspetsat för att fånga ytterligheter. Även om vi är mycket försiktiga med provocerande frågor generellt. Denna känner jag personligen att den kunde formulerats annorlunda. Men vi är inte alltid perfekta, även om vi försöker vara det. Vi formulerar långt över 10 000 frågor om året. Denna är det inget direkt fel med, men personligen hade jag formulerat detta påstående annorlunda. Dock har jag inte sett hela undersökningen och det kan finnas tankar om just detta påstående som jag inte vet om.

Kortfattat:

  • Frågor kan vara känsliga/provocerande ibland, det kan röra politik, kan röra beteende, kan röra sjukdomar.
  • Svaret på enskilda frågor är bara pusselbitar för att öka förståelsen
  • Respondentens anonymitet är helig
  • Resultatet av undersökningen och kunden är inte officiell om inte de själva går ut med det.
  • Publiceras det förbehåller vi oss rätten att korrigera om slutsatserna inte är korrekta utifrån vad undersökningen säger.

Förresten det jag skriver här är inget unikt för Novus, utan gäller för alla undersökningsföretag som är anslutna till den internationella branschorganisationen (ESOMAR).

Torbjörn Sjöström

VD

Novus