Brexit, UK och noggrannheten

Jag fick frågan bl.a. från Rolf Van den Brink kring varför undersökningarna inför den brittiska folkomröstningen Brexit kunde bli så fel vad det var som hände egentligen?

Delar av mitt svar är publicerat i dagens opinion läs det här

Men tänkte det kunde vara intressant att se en lite längre utläggning, så jag lägger upp det här på vår blogg.

Parlamentsvalet i UK bestod ju av 650 enmansval, undersökningsföretagen genomförde däremot bara 2000-3000 intervjuer. Mao 3-4 intervjuer per val, vilket ju blev så inexakt som man kunde tro. Eller som de själva kom fram till efter lång tid, att undersökningsföretagen inte nådde ett representativt urval. Något som tyvärr var ganska troligt så fort man tittade på antal intervjuer i förhållande till antal val. Läs mer om det här:  https://novus.se/blogginlagg/varfor-funkade-valjarbarometrarna-i-uk-sa-daligt/

Denna gånger var det ju ett till synes enklare var på så sätt att det rör sig om hela befolkningen och bara ett val. Med andra ord om man utgick från ett representativt slumpmässigt urval så har man goda chanser att komma betydligt närmare.

Men utmaningen denna gång var valdeltagandet.

Ett valdeltagande som blev rekordhögt enligt UK mått. Henrik Brors skrev lite om det här: http://omeuropa.se/brexit-chocken/

Det intressanta är att valdeltagandet var högre i områden där man ville lämna och lägre i de som ville stanna.

Det verkar nu som undersökningarna var representativa för befolkningens åsikter, men valdeltagandet var däremot inte representativt.

Frågan är då om undersökningen som sådant skapat en mobilisering bland de som vill lämna, och det omvända bland de som vill stanna.

Troligtvis beroende inte egentligen på undersökningarna som sådant som publicerades innan, utan just hur publiceringarna av både bettingbolagens och undersökningsföretagens resultat spreds. De tolkades som en absolut sanning trots UK kommer stanna. Vilket ledde till att stanna sidan stannade hemma i högre omfattning, “för det var ju klart”

Men de som ville lämna såg att det diffade några ynka procent och mobiliserades mer. Det finns så klart fler drivkrafter bakom skillnaden i valdeltagande, har tidigare diskuterats kring om lämna sidan bryr sig mer och därför i högre utsträckning skulle rösta.

Det finns dock flera exempel på hur ett val som utropas som klart av media påverkar valdeltagandet både i USA och Danmark. Har man då ett i svenska mått mätt lågt valdeltagande så blir detta ju väldigt svårt att förutse, då det ju inte är klart innan vallokalerna faktiskt stängt.

Det är också viktigt att förstå att undersökningar inte är spåkulor som förutser framtiden, utan det ger ett nuläge. Det skall mer jämföras vid poängställningen i en match, inte vem som vinner när matchen är över. Men är det så att ett lag leder stort i första halvlek så är det ju ganska troligt att de kommer att vinna så klart. Men ett utfall är aldrig helt säkert innan matchen är slut.

Det är alltid vanskligt att säga att någon är rökt på förhand.

Men i svartvita tolkningen i klickjaktens medialogik fokuserar bland annat undersökningsbolagens siffror på att förutspå saker som ännu inte hänt, önskan att förutse framtiden istället för att använda dessa siffror som en poängställningen i en match, framtiden kan alltid förändras. Å i just valundersökningar kan det påverka, särskilt i form av förändrat valdeltagande.

I detta fall så kan det vara så att kategorisk rapportering av ett framtida utfall i en folkomröstning ledde till att väljarna som gick till valurnorna inte är representativa för befolkningen som helhet.

Men det största problemet är så klart att samma kategoriska rapportering kring mycket som händer i världen skapar populism, en populism som bl.a. ledde till brexit, och populistiska partiers framgång i Europa.

Läs mer om det här i en artikel från European CEO

Det är inte mätningarna som sådant som påverkar, utan det är hur de tolkas i det publika rummet. Något som är helt beroende av vem som tolkar dom.

Det är faktiskt absurt att vi som undersökningsföretag inte förväntas tolka våra undersökningar.

För hade vi gjort de mer som regel än som undantag så hade ingen som undersökte UKs: Brexit val sagt att det var klart. Det var andra som sa det om deras undersökningar, vilket i sin tur ledde till att undersökningarna blev fel och valdeltagandet skevt.

Det är därför som jag försöker kommentera våra undersökningar så långt det är möjligt. För att vi tar ansvar för våra undersökningar, och det är då centralt att vi står bakom analysen. Men det är en hård kamp som måste jobbas med varje dag. Undersökningar är inte att ta fram procentsatser, utan det är att ta fram kunskap, något som kräver yrkeskunskap, datainsamling och analys.

Torbjörn Sjöström
VD
Novus