Arkiv 2019

En jämförelse mellan väljarbarometrar

25 oktober, 2019

De senaste ståhejet kring väljarbarometrar gjorde det läge att sammanställa de väljarbarometrar som publicerats under oktober och vilka krav som ställs idag av framförallt SVT, men också Ekot. Deras krav är slumpmässighet.

Vad slumpmässigt urval egentligen betyder om man går till forskningen är att man har ett (1) urval som är slumpmässigt. Så här det det ut i oktobers publicerade väljarbarometrar:

Om man skall utgå från detta så är det viktigt att man har enbart ett urval, dessa personer kan kontaktas på olika sätt, då kallas det en ”multimode” undersökning. Men har man två olika urval och kontaktar på olika sätt, då är det något annat. Även om man har två slumpmässiga urval, t.ex. telefon på befolkningsregitret på en del och sedan en slumpmässig panel på den andra så är det inte ETT (1) slumpmässigt urval, och det blir direkt en ny dimension av osäkerhet som man bör undvika.

Här sammanställer vi antal intervjuer, om det är 1 eller flera urval, deltagarfrekvensen. Som vi väljer att kalla det, då det finns så många definitioner kring svarsfrekvens att tom branschföreningen AAPOR i USA skämtar om det. ”How ever you are calculating it you are doing it wrong!”

Totalt antal intervjuer för beräkning är samma som totalt antal intervjuer på alla förutom Kantar Sifo. De samlar in 1000 telefonintervjuer och sedan 6792 från webpanelen. MEN de räknar sedan ned dessa 6792 till att vara lika mycket värda som 1000 telefonintervjuer. Alltså det ”effektiva” antalet de själva använder är 2000 intervjuer, inte 7792 (som ju låter annars stort och fint, men då de inte ens själva räknar det så…)

Deltagarfrekvens är vårt sätt att visa förhållandet mellan antal tillfrågade och de som svarat, ett mått som fungerar både på telefon och i webpaneler. Även om Novus inte har en panel för väljarbarometern så har några andra i listan det. Därför vill vi inte heller av den anledningen använda ordet svarsfrekvens som sammanfattande ord då ingen egentligen är överens om hur man räknar den på en panel heller.

SVT och Ekot önskar att man redovisar deltagarfrekvensen (svarsfrekvensen) och den skall helst ligga över 40% (denna siffra kan ha ändrats, men det är den siffra jag hört senast, ett tag var den 50 % sen blev den 40 %)

Endast Novus och Ipsos redovisar deltagarfrekvensen. Endast Novus överstiger gränsen 40 %. Kantar Sifo, Demoskop och Inizio redovisar inget alls. Däremot har jag sett siffror från Kantar Sifo i andra rapporter där deras webpanel legat på ca 30 % så det kan vara rimligt att anta att de ligger runt där på webdelen i sin väljarbarometer.

SVT och Ekot skickade ut en begäran till alla undersökningsföretag om att de vill att man skall redovisa deltagarfrekvensen för att de skall publicera undersökningar. Tyvärr hörsammades det bara av Novus. Ipsos redovisade redan den. Demoskop och Sifo valde att inte hörsamma denna önskan.

Fältperioden: här har Novus medvetet en längre, för att ta bort korta svängningar i opinionen som kan sk pga en intervjuare har en dålig dag, eller en skandal som kortsiktigt påverkar de som svarar. Men som klingar av fort. Målet är att skapa en stabilare tillförlitligare bild av opinionen under månaden. Inte riskera att fånga en topp eller dal, som lätt händer om man bara undersöker kortare tid som t.ex. en vecka. När valet närmar sig går vi självklart ned i tid och har en kortare period, men mellan valrörelser är vår inställning att en kort undersökningsperiod skadar tillförlitligheten och stabiliteten i resultatet. Det finns mer om hur vi resonerar här

Kan redovisa felmarginal: Novus har ett slumpmässigt urval och kan därför utan problem räkna på felmarginaler och signifikanser.

Alltså Novus kan ange hur pass säker resultatet är. t.ex. S har med 95 % säkerhet idag ett opinionsstöd på 24,7 % med en felmarginal på + – 1,45 procentenheter

(Felmarginalen går ned ju fler intervjuer man gör)

Demoskop, har inte ett slumpmässigt urval och kan inte göra det. Ipsos och Inizio lika så. Kantar Sifo har inte det heller, men de redovisar ändå felmarginal baserat på ca 2000 intervjuer. Jag begriper inte hur de kan göra det då de faktiskt har två olika urval.

Kan man inte redovisa felmarginal så kan man faktiskt inte säga hur säker undersökningen är, det är då omöjligt att värdera den varken som nyhet eller som beslutsunderlag. Så enkelt är det faktiskt.

Är du mer intresserad av vilka krav man kan ställa som redaktion finns här mer information om checklistor att utgå från som är lik de SVT och Ekot har. Följer man det så vet man att man har på fötterna att kunna nyhetsvärdera den undersökning man gör. Som jag bloggat om innan så är det en fråga om trovärdighet och att man faktiskt kan lita på en undersökning. Det gäller inte bara nyhetsredaktioner, det gäller faktiskt ännu mer för undersökningar som är del i en privat verksamhet. Där affärsbeslut dagligen baseras på kunskap från undersökningar. Har man råd att snåla? Har man råd att vara osäker?

Snålar man på kunskap blir man dumsnål.

All information här är baserad på de uppgifter man kan få fram utifrån publicerade rapporter och nyhetsinslag. Har någon mer information som jag missat säg till. Det finns också andra detaljer att fördjupa sig i, men här försöker jag göra det så översiktligt man kan göra.

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

En fråga om tillförlitliga undersökningar (och nyhetsvärdering)

25 oktober, 2019

Jag visste att Novus/SVT skulle skapa uppmärksamhet, att avvika på SD:s siffror när media dominerats om deras dominans är så klart ett rött skynke. Helt plötslig kommer något som avviker från en spännande nyhet. För den delen har vi rapporterat om SD:s uppgång gång på gång, men det offentliga minnet får en guldfisk att verka som en minnesmästare.

Länk till artikeln på SVT

SVT gjorde i sann public service anda en lång intervju med mig, jag pratade med honom flera gånger totalt i över en timme och den stackar reportern hade verkligen fått ett svårt uppdrag. Han kände själv att det nog inte gick att få till. Men Dan Hedlin på Stockholms universitet förklarade kortfattat och generiskt. Dock försvann från artikeln det absolut viktigaste i denna fråga.

För det första det handlar inte om bortfall, absolut inte om en skameffekt som jag tyvärr vet att folk kommer ta SVT artikeln som ett bevis på. ”Novus/SVT erkänner att de inte når SD väljare, det kunde man ge sig fan på!”.

Det handlar om tillförlitlighet och i nyhetsvärlden. Vad kan jag lita på för att kunna skriva en nyhet om?

För tro det eller ej, ingen journalist vill ljuga. Tyvärr kan rubrikerna lätt tolkas som lögner, och jag håller med där har vi en gråzon som de måste sluta med, för man känner sig lurad när man ser artikeln som skiljer sig väldigt mycket från den mustiga rubriken, och det är inte långt från en lögn.

MEN en journalist vill inte ljuga. Utgå från det.

En journalist vill också kunna lita på sina källor.

När en undersökning är en källa så måste man kunna lita på att resultatet är rättvisande.

Men herregud hur gör man det utan att göra en undersökning till tänker ni då? Eller måste man vänta till valet om vi pratar om väljarbarometern?

Nej, det är här det fina med statistiska undersökningar kommer in. Följer man den forskning som finns så vet man ungefär hur mycket man kan lita på resultatet.

En Novus undersökning gör att man är 95 % säker att resultatet är inom felmarginalen.

Det är otroligt bra. Säg någon annan stans du kan vara 95 % säker på något.

Om man inte följer metoderna vad vet man då?

Vi frågade typ 1000 personer och de tycker så här…

Följer man inte metoderna som vi vet fungerar har man ingen aning om hur säker man är. Det finns varken en nivå på säkerhet eller någon felmarginal.

SVT satt upp regler för vad som krävs av en undersökning för att vara tillförlitlig nog för att kunna nyhetsvärderas. Den måste följa den vetenskap som finns idag, grovt förenklat.

Novus är idag det enda undersökningsföretag i Sverige som uppfyller SVTs krav på undersökningar. Alltså Novus undersökningar är de enda som SVT faktiskt säger att de ens kan nyhetsvärdera. Detta är inte skryt, för gå tillbaka 5 år och det fanns fler aktörer som uppfyllde detta, men i jakten på kostnadsbesparingar så har man släppt den vetenskapliga ledstången.

Det hade varit bra om de skrivit i artikeln. Men jag tror att SVT känner att de då talar i egen sak. Och visst de hade de gjort. Det hade faktiskt varit bra om de talade i egen sak kring hur de gör nyhetsvärderingen. För det är faktiskt det som det handlar om här. Om det är något man skall försvara som redaktion så är det just sin egen nyhetsvärdering. Men det sker nästan aldrig, media som sådan har generellt svårt att förhålla sig till sin egen roll. Men det är en annan diskussion som jag föreläser om väldigt ofta.

Men nyhetsvärderingen kring undersökningar borde alla redaktioner borde ta efter, det slarvas ordentligt nu för tiden tyvärr. Det drar ned oss alla i fördärvet. Vi trycks ännu längre ned i åsiktsträsket istället för att stå stabilt på kunskap.

Jag talar också i egen sak, för jag talar för trovärdiga undersökningar. Vilket jag så klart borde göra. Om jag inte kunde hänvisa till forskning som stöd för våra metoder vad säger det om oss? Hur skulle det se ut om vi inte kunde leverera trovärdig kunskap till våra kunder?

Det är det våra kunder hela tiden skall veta och kunna lita på, vi är 95 % säkra på att resultatet är inom felmarginalen.

Det är oändligt mycket bättre än att sitta och gissa, eller över huvud taget inte kunna uttala sig om det mer än att man fått fram en siffra från några människors åsikter.

Får ni inte nog av metodnörderi, så bloggade jag också igår inom samma ämne men med lite annat fokus, hur resonerar vi kring undersökningar och vad skiljer de olika undersökningarna åt? Finns att läsa här

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

p.s.

Det är också så undersökningar inte levererar exakta procentsatser det är tolkningen som är det relevanta. Men ändå är man där och jämför procenten. Det är som man är fast i en gammal Lasse Åberg film… Procenten Helge, procenten!

d.s.

Är det hela havet stormar hos undersökarna?

24 oktober, 2019

De senaste veckorna har vi fått höra att SD är typ lika stora som S, att det sker en total omvändning kring väljaropinionen. Sedan kommer Novus/SVT idag och visar något helt annat!?! Vad i hela friden är det som händer?

  • Är det en ny skam-effekt?
  • Mörkar man?
  • Svarar ingen i telefon? Det måste vara bortfallet!?

Ja jag kan bara tänka mig vad det muttras om på lite olika hörn på internet.

Jag har tidigare lyft problemet med speciallösningar för väljarbarometern, och nu behöver jag göra det igen. Idag har vi en situation där det bara är Novus som har en metod som är så nära forskningen man kan komma i Sverige. Novus väljer varje månad ut knappt 8000 slumpmässigt utvalda svenskar som sedan kontaktas via telefon och via SMS, en del får faktiskt också ett vykort med en inbjudan. Ungefär hälften svarar, så vi har ca 4000 genomförda intervjuer i vår väljarbarometer som ger svar på vad man skulle rösta på om det vore val idag. Vi har ingen övre åldersgräns, och alla röstberättigade i Sverige har en chans att bli utvalda och svara på Novus väljarbarometer.

Det finns i det offentligarrummet en extremt hög tilltro till träffsäkerheten på väljarbarometern, om ett parti får 15 % i en undersökning, så upplevs en förändring till 16% eller 14,5 % en stor förändring. Alla förhåller sig till exakta siffror, och något annat går inte heller att förhålla sig till om man inte är extremt insatt. Novus undersökningar är faktiskt väldigt stabila. Det är sällan det sker en större förändring vi inte kan förklara. Men det är viktigt för Novus och även för vår kund SVT att det är stabila och tillförlitliga resultat. Resultat baserad på den kunskap och vetenskap som finns.

Vi genomför ca 1000 intervjuer per vecka under fyra veckor i mellanvalsperioden. Att undersökningen genomförs under fyra veckor har flera anledningar:

För det första skapar det en stabilitet, både utifrån det faktum att skandaler inte har så stor påverkan på resultatet om det handlar som frågor som snabbt blåser över. Kortlivade förändringar dämpas.

Väljarna är mer lättrörliga mellan valen då man inte är så insatt i politiken av naturliga själ. Tro det eller ej, alla är inte så intresserade av politik. Man har röstat och lämnat över sitt mandat till politikerna att genomföra det. Något för politikerna att visa mer, men det är en annan historia.

En kort fältperiod mellan valen kan innebära större svängningar pga något som hänt tex med en partiledare eller minister. Ett hopp i kurvan som sedan oftast snabbt klingar av när frågan får lite perspektiv, om den inte klingar av fångar vi upp den. Men kortlivade reaktioner är inte önskvärda att fånga i en undersökning som skall representera en månad och ge ett tidsperspektiv i frågan. Därför har vi i regel fyra veckors undersökningsperiod (fältperiod). Om det inte är under valrörelsen, då är det kortare.

En lång fältperiod blir heller inte lika känsligt för ev. intervjuareffekter. En intervjuare är en människa som alla andra och han eller hon kan ha en dålig dag. Om fältperioden är kort och antalet intervjuer är färre samtidigt som en intervjuare har en dålig dag så får detta ett stort genomslag. Det är i regel inte ett problem i andra undersökningar, men då den förväntade träffsäkerheten här är på decimalen så kan det slå hårt.

Det finns ett facit för hur man gör bra undersökningar som i sin tur blir facit för en fråga. Detta facit följer Novus så långt det går, men då det faktiskt är slumpen vi utgår från (slumpmässiga urval) så säkerställer vi också att det skall bli så bra som möjligt varje gång, och i alla undersökningar. Därför har vi också samma metod för väljarbarometern som för andra undersökningar. Det är faktiskt viktigt att metoderna är likvärdiga på dessa punkter. Väljarbarometern får inte vara en omotiverad specialare genom att mixa urval eller speciella databearbetningar.

Vi genomför fortfarande väljarbarometern primärt via telefon för att alla grupper ännu inte är på nätet. Det finns äldre grupper du inte når på nätet. De har ingen smartphone osv.

Med det inte sagt att man måste genomföra undersökningar på telefon alltid, vi väljer den datainsamlinsmetod som är bäst för ändamålet. Men alla är baserade på ett slumpmässig urval, och bara ett urval. Men väljarbarometern speciel då man reagerar på enstaka procents förändring och man måste nå alla väljargrupper vilket idag bara fungerar via ett individurval och det är telefonnummer det finns register på, 87% av alla svenskar har ett registrerat nummer och varannan vi söker får vi tag på. Sedan är väljarbarometen metodmässigt ingen specialare på andra sätt, mer än att den är vårt flaggskepp, få andra undersökningar är så ekonomiskt kostsamma. Inte per undersökning, men denna görs minst 11 månader om året. Det är en stor investering från Novus sida, självklart vill både vi och SVT att den skall vara best practice. Skulle vi snåla på denna så är det som att värma sig med ljummet vatten i byxorna på vintern…

SCB är inte långt borta heller metodmässigt, de har ett urval, men de har faktiskt en rullande panel som gör att det blir lite mer komplicerat. Jämfört med Novus undersökning som har ett helt nytt urval varje gång. De har alltså inte ett helt slumpmässigt urval för varje undersökning. Utan ca en tredjedel är ny, resten har svarat en eller två gånger innan.

Men sedan börjar det bli riktigt bekymmersamt i mina ögon. De andra aktörerna i Sverige har idag speciallösningar för väljarbarometern. Man använder specialalgoritmer, specialpaneler och eller multipla urval. Man går allt mer över till webbaserat i en majoritet av intervjuerna.

Köper man som kund en undersökning av dem är det man får i regel väsensskilt från metoden som används i väljarbarometern. Väljarbarometern blir mer och mer intrimmad för att BARA fungera för att fånga väljaropinionen. Den enda drivande faktorn jag ser för detta är att spara pengar. Det är den internationella trenden kring denna typ av undersökningar. Man anser inte att mak har råd att göra enligt boken.

Själv undrar jag hur man anser att man inte har råd att avvika från best practice på den mest profilerade produkt man har. Då skapas ju en misstro kring alla undersökningar man gör. Man underminerar tilltron till sin egen roll och position som leverantör av tillförlitliga undersökningar.

Mao deras väljarbarometrar är inte något som säger något om de andra undersökningar som genomförs av samma leverantör.

Men utöver det är det problematiskt med specialalgoritmer även på väljarbarometern, väljarna ändrar sig ofta nu, det som var sant i valet är inte sant nu. Specialmodeller som fungerade då fungerar kanske inte nu. Det finns många exempel på detta, men detta inlägg är långt nog redan nu.

Det är även så att trots att en panel slumpmässigt rekryterad får du även där en liten överrepresentation av aktivister. Inte alls i närheten av den omfattning som finns i en självrekryterad. Där är det en total katastrof att hantera. Men även i slumpmässiga paneler finns det små skevheter. Om då andelen som svarar är låg kommer man inom panelvärlden att få en överrepresentation av människor som inte är åsiktsmässigt representativa för hela svenska folket.

Alltså svarsfrekvensen, eller deltagarfrekvensen som vi benämner det i paneler är en viktig aspekt för oss som undersökningsföretag att hålla koll på. Den är inte alls så viktig när man genomför undersökningar direkt mot ett slumpmässigt befolkningsurval, det visar studie på studie. Däremot en panel med en låg deltagarfrekvens kan vara problematisk. En låg deltagsrfrekven där innebära sannolikt många och långa undersökningar som tröttar ut ”ickeaktivister” snabbare än andra och man skapar en åsiktsskevhet.

I Novus panel svarar man därför i genomsnitt på under en undersökning i månaden och genomsnittlig längd på intervjun är drygt 5 minuter. Därför har vi en deltagsrfrekvens på den på ca 60%. Den används dock ändå inte i väljarbarometern pga faktiskt inte alla är på nätet ännu.

Har vi då undersökningsföretag som har en majoritet av svaren som genomförs på en webpanel med lägre deltagarfrekvens kan den delen skapa en slagsida som gör resultatet ickerepresentativt och missvisande kring hur väljarna tänker idag.

Det är också så att gör man en del på web via panel och en del på telefon, så har man helt plötsligt två urval, något som inte forskningen tillåter. Då kan man teoretiskt fråga samma person två gånger i samma undersökning. Det är också tveksamt om man kan säga att man gjort en undersökning, eller om man gjort en sammanvägning.

Det är också svårt att säga att man har några felmarginaler och inte heller säga att man har några statistiskt säkerställda förändringar. Det man presenterar är då ett resultat som man inte kan säga om det är en säker förändring jämfört med föregående.

Har man utöver det kortare fältperiod så blir man mer sårbar för yttre påverkan som bara kortsiktigt påverkar.

Nedan har jag lagt upp alla väljarbarometrar från Kantar (Sifo), Ipsos, Demoskop och Novus. Av dessa är det bara Novus som har ett urval, de andra har två som blandas på ett eller annat sätt. Demoskop och Ipsos säger (oftast) att de inte har några säkerställda förändringar, vilket de inte heller kan ange pga deras egenbyggda metoder som avviker från den metod vi och forskningen vet fungerar. Kantar (Sifo) anger fortfarande felmarginaler och signifikanta förändringar trots att de bryter mot urvalskravet. Jag ställer mig väldigt tvivlande till att de kan referera till denna typ av säkerhetsmått. Men de kanske vet något jag inte vet.

Men alla dessa tre har nu en majoritet av intervjuerna på webpanel, och en minoritet på telefon. Novus har ett urval och primärt telefon.

Men trots det så är det i stora drag ungefär desamma trender om man tar ett steg tillbaka. Däremot är Ipsos ganska hoppigt. De har nämligen en annan utmaning, med förevändningen att ha mindre fokus på siffror och förändringar så tog de bort decimalen. Men i praktiken ledde det till ett ännu större fokus på förändringar. En förändring på 0,1 kan leda till en förändring på en hel procent. 11,4 till 11,5 blir på Ipsosspråk: 11 till 12. Vilket jag tror syns i graferna. Det har också varit flera gånger när jag tittade på det som de fick en summa som blev mer än 100 och behovet av manuell avrundning på hela procent behövs…

Demoskop är också lite speciellt, idag verkar de ha flera olika paneler. På rena webundersökningar säger de att de har Demoskops slumpmässigt rekryterade panel, i väljarbarometern har de vad de kallar en socioekonomiskt representativ panel (om jag minns rätt) det jag vet är att det är Userneeds panel. Sedan slutligen har de också köpt Inizio och deras självrekryterade panel. För mig är det ett mysterium varför man har olika paneler mot allmänheten när behovet skall vara detsamma.

Skall man göra en webundersökning kan man bara lita på en välskött slumpmässigt rekryterad panel, där deltagarfrekvensen är hög.

Ja nu orkar nog ingen läsa längre än så här. Det är mycket svårt att skriva om detta kort.

Hursomhelst Novus prioritet är att ta fram pålitliga undersökningar som baseras på den kunskap och vetenskap som finns. Resultatet skall vara rättvisande oavsett vilken undersökning man köper av oss, och väljarbarometern är inget undantag från de andra.

Det är ingen skameffekt, det är inte bortfallet, ingenting mörkas. Däremot gör Novus allt man kan för att ta fram stabila och pålitliga undersökningar oavsett syftet med dem.

Sedan finns det felmarginaler och osäkerhetsnivåer i alla undersökningar. Men idag ser vi inte alls att SD är nära S. Däremot är SD sveriges näst största parti, en liten fördel jämfört med M, dock är skillnaden mellan dessa två inom felmarginalen (vilket vi tack vare våra metoder faktiskt kan säga).

Men det är faktiskt också så att bara Novus idag uppfyller alla önskemål som SVT och SR ställer på undersökningar. Jag är uppriktigt ledsen över att så är fallet. I en sund branch borde alla kunna uppfylla dessa grundläggande krav.

Snålar man på kunskap blir man dumsnål.

Torbjörn Sjöström

VD (och undersökningsnörden m.m.)

Vad du behöver tänka på för att få unga vuxna att välja mer hållbara alternativ när de handlar on-the-go

23 oktober, 2019

Visste du att vi använder över en halv miljard engångsmuggar i Sverige varje år? En del av dessa blir tyvärr till skräp i natur, städer och hav. Håll Sverige Rent har nyligen släppt rapporten ”Lika mycket kaffe men färre muggar”, där man berättar mer om initiativet Hejdå engångsmugg. Initiativet syftar till att minska användandet av engångsmuggar och andra engångsartiklar som helt eller delvis består av plast och som ofta blir till skräp.

På uppdrag av Håll Sverige Rent har Novus gjort ett flertal *kartläggningar kring unga vuxna i åldern 18-29 år, med fokus på deras on-the-go konsumtion (dvs mat eller dryck som köps för att konsumeras i farten). Studierna har fokuserat på att kartlägga vanor och beteenden, såväl som att förstå drivkrafterna bakom denna typ av köp. Ytterligare ett huvudsyfte har handlat om att förstå vilken medvetenhet denna målgrupp har kring den miljöpåverkan som är kopplat till dessa typer av köp, samt synen på engångsartiklar och flergångsmuggar.

Unga vuxna är storkonsumenter av mat/dryck on-the-go

Var tredje 18–29-åring handlar mat och/eller dryck på språng dagligen till flera gånger i veckan. Olika former av varm snabbmat är den vanligaste produkten, följt av kaffe. Det här är ett köp som är starkt präglat av snabbhet, spontanitet och bekvämlighet – ett köp som görs för att spara tid, eller i brist av tid.

Det här är också ett köp som i låg grad sker planerat. Det är snarare drivet av att man snabbt behöver stilla ett behov som uppstår. För många unga vuxna är också den här typen av köp kopplad till upplevd vardagstress och trötthet – vilket i sin tur driver köp av allt som kan tänkas pigga upp. Det här är helt enkelt oumbärliga köp i en stressad tillvaro.

Finns en medvetenhet om miljöproblemen kopplat till köp av mat/dryck on-the-go

En relativt hög andel av unga vuxna har en medvetenhet om den miljöpåverkan som on-the-go konsumtionen skapar, i termer av ökad risk för nedskräpning eller förbrukning av engångsartiklar. Drygt sex av tio unga vuxna upplever att nedskräpning kopplat till konsumtion av mat och dryck on-the-go är ett stort problem, och drygt fyra av tio tänker ofta eller ibland på om förpackningen riskerar att bidra till nedskräpning.

Att kunna återvinna en förpackning, och plast som material, finns också tydligt på näthinnan. Hälften av de unga vuxna tänker ofta eller ibland på om en förpackning, vid köp on-the-go, går att återvinna eller ej, och hela åtta av tio upplever att engångsartiklar av plast är ett stort miljöproblem. Generellt är alltså den övergripande probleminsikten hos målgruppen god.

 

Ju närmare köptillfället vi kommer – desto färre tänker på miljöpåverkan

Även om den övergripande probleminsikten är god gällande vilken miljöpåverkan köp av mat/dryck on-the-go har – så konstaterar vi också att ju närmare själva köptillfället vi kommer så försvagas denna koppling. Vid själva köptillfället finns dessa aspekter i låg grad spontant i medvetandet hos de unga vuxna. Som vi nämnt, så sker köpet snabbt, spontant och för att stilla ett behov – i denna kontext flyger köp on-the-go, och kopplingen till miljöpåverkan, delvis under radarn.

I denna köpkontext blir förpackningens funktionella aspekter viktigare (lock för att inte spilla, kännas hygieniskt, ska vara lätt att ta med etc).

Få som använder flergångsmugg vid köp av kaffe on-the-go

Tre av tio unga vuxna har kaffe som en av de vanligaste produkterna de köper, när det köper mat/dryck on-the-go. Det innebär att engångsmuggar för kaffe är en av de engångsförpackningar det förbrukas mest av. Ett miljövänligare alternativ till engångsmuggen är en flergångsmugg. Men en stor majoritet av de unga vuxna använder aldrig flergångsmugg – åtta av tio har sällan eller aldrig haft med sig en flergångsmugg i samband med köp av kaffe on-the-go. Färre än var tionde uppger att de ofta eller alltid har med sig en flergångsmugg vid köp av kaffe.

Tre av fyra tror heller inte att det är sannolikt att de skulle börja använda en flergångsmugg de kommande sex månaderna. Den absolut största tröskeln till att börja använda en flergångsmugg, handlar om att många befarar att de skulle glömma att ta med sig muggen. Om de unga vuxna skulle få vidta en åtgärd för att minska sin miljöpåverkan i samband med köp av kaffe on-the-go, så svarar hälften av kaffeköparna att de skulle välja att ha med sig en flergångskopp, före alternativ som att skippa plastlocket eller att skippa att köpa kaffet helt och hållet.

Stor utmaning att förändra unga vuxnas konsumtion – men de är öppna för påverkan  

Sammanfattningsvis, så konstaterar vi att det finns stora utmaningar när det gäller att påverka unga vuxna att göra val med mindre miljöpåverkan, kopplat till köp av mat/dryck on-the-go. Men det är också väldigt tydligt att unga vuxna förväntar sig att olika aktörer på on-the-go marknaden är drivande i att förändra deras (och andras) konsumtion. De förväntar sig t.ex. bättre information om hur de kan göra val med mindre miljöpåverkan, fler tillgängliga förpackningsalternativ med lägre miljöpåverkan och ökad reglering/förbud av förpackningar/material med hög miljöpåverkan. Det finns med andra ord en tilltro till att det kommer bli enklare för konsumenter att göra rätt val. Lika smidigt som det är att köpa on-the-go – lika smidigt kommer det vara att välja mer hållbart.

Några avslutande råd 

Några avslutande råd till aktörer som vill påverka unga vuxnas on-the-go konsumtion:

 

  • Vid köptillfället finns miljöpåverkan i låg grad spontant i medvetandet

  • Det är en stor utmaning att lyckas med mer hållbara alternativ som ställer krav på att konsumenterna ska vara planerande

  • De förväntar sig att olika aktörer på on-the-go marknaden är drivande i förändring

  • En framtida mer hållbar on-the-go kedja måste funka friktionsfritt för konsumenten – från köp – konsumtion – källsortering/avfall

*FAKTA OM UNDERSÖKNINGARNA

Ovanstående fakta bygger på tre olika studier som Novus genomfört på uppdrag av Håll Sverige Rent:

  • Fokusgrupper med unga vuxna i åldern 18-30, som varje vecka eller oftare gör köp av mat/dryck on-the-go (i Stockholm, oktober 2018)
  • På- stan intervjuer med unga vuxna i åldern 18-30 år, som kommer ut från caféer/matställen/butiker med mat/dryck för on-the go konsumtion (i Stockholm resp. Linköping, oktober 2018)
  • Kvantitativ undersökning, ett riksrepresentativt urval av unga vuxna i åldern 18-29 år, 500 webbintervjuer i Novus Sverigepanel (december 2018)

 

Novus medarbetare - Peter Blid

Peter Blid, rådgivare Novus

peter.blid@novus.se

 

Väljarkårens läsvanor

25 september, 2019

Novus har tillsammans med SR:s podd Det Politiska Spelet (DPS) genomfört en undersökning om väljarkårens läsvanor. Detta är en specialpodd med fokus på bokläsning med anledning av bokmässan i Göteborg som går av stapeln i helgen. Vi har genomfört en rad undersökningar genom åren med DPS kring olika livstilsfrågor och kulturpreferenser såsom tv-tittande, musikpreferenser mm.

I denna undersökning har vi alltså tittat på väljarkårens läsvanor. Detta är bara ett nedslag, och det finns stora möjligheter till att få ökad förståelse för läsvanor i utökade undersökningar. Rapporten hittar du Novusrapport DPS Bokläsning sept 2019.

Så vad har vi hittat? Jo, när vi har frågat om läsintensitet, hur många böcker man läser per år, ser vi att knappt hälften av svenskarna läser fyra böcker eller färre per år. Männen skiljer sig här från kvinnorna och bland dem är det knappt sex av tio som läser 4 böcker eller färre. Nästan vart femte man uppger att man inte läser alls. Om man tittar på blockfördelningen så ser man att rödgröna väljare läser något fler böcker per år, medan V- och SD-sympatisörer är överrepresenterade bland de som aldrig läser. Var femte person från dessa två partier läser aldrig böcker.

När vi tittar närmre på vilka läsvanor som utmärker sympatisörerna för respektive parti hittar vi följande:

S-sympatisörer läser i högre grad svenska deckare än genomsnittet, medan de i lägre grad läser faktaböcker och fantasy/science fiction. Bland S-sympatisörer är det ingen som uppger att de inte läser böcker.

De väljare som sympatiserar med V läser i lägre grad svenska deckare, medan de i högre grad läser utländska författare och science fiction.

M-sympatisörer läser i lägre grad fantasy/science fiction och romaner av utländska författare än övriga.

Centerpartister och liberaler läser i högre grad lyrik och romaner av svenska författare än genomsnittet. Om man endast tittar på centerväljarna, så läser de i högre grad citatsamlingar och aforismer än andra.

Sverigedemokraternas väljare uppger i högre grad än andra att de läser faktaböcker, medan man i lägre grad läser romaner av utländska författare. Denna väljargrupp läser även mer humor och kåserier än övriga.

 

Så vilken är då allmänhetens favoritförfattare?

Här får man verkligen ingen entydig bild. Denna fråga är ställd som en helt öppen fråga och på ett sånt sätt att det uppmuntrar respondenten att svara spontant. Då tenderar de i högre grad att svara en författare man läst nyligen och tyckt om. Hade frågan handlat om den bästa författare man läst, bästa författaren genom tiderna el dylikt, hade resultatet blivit annorlunda.

Nedan sammanställning visar hur få gånger de mest populära författarna nämnts. Det handlar alltså om ca 2 % som nämnt Astrid Lindgren, som är den populäraste författaren. Nedan visar jag hur många gånger respektive författare har angivits.

Vanligast förekommande författarnamn:

  • Astrid Lindgren 23 gånger
  • Camilla Läckberg 20 gånger
  • Jan Guillou 19 gånger (9 olika stavningar)
  • Jo Nesbø 14 gånger
  • Leif GW Persson 11 gånger

Exempel på klassiker:

  • Jane Austen 7 gånger
  • Selma Lagerlöf 4 gånger
  • Leo Tolstoy 4 gånger
  • Fjodor Dostojevskij 3 gånger
  • Franz Kafka 3 gånger
  • Vilhelm Moberg 2 gånger

Det är för få som angivit samma författare för att man ska kunna dra andra slutsatser än att det föga förvånande, finns många olika favoritförfattare hos allmänheten. Vad som möjligen är lite oväntat är att det är så få av de stora klassiska författarna som nämns.

Så den självklara frågan som man nu ställer sig, utifall man inte gjort det tidigare: är det viktigt med bokläsning? Ja, jag tror det (trots favoritförfattarna ovan). Och framförallt: svenska folket tror det! 84% procent av allmänheten anser att bokläsning är viktigt för samhällets utveckling i stort.

Annat på liknande tema: I våras t.ex. genomförde Bok – och biblioteksmässan tillsammans med Handelshögskolan en undersökning bland svenska börs-vd:ar som fick stor uppmärksamhet. Den slog bland annat hål på svenska vd:ars bristande läsande, som tidigare hävdats i samma tidning. Se artikeln på di.se: ”Ryktet om vd:ars obildning stämmer inte” och se Novus undersökningen HÄR

 

På återhörande,

Mats Elzén, rådgivare på Novus