Arkiv 2019

Novus-seminarium: två av tre är oroliga för klimatförändringar – men vet de hur de ska agera?

17 juni, 2019

Novus genomförde den 5:e juni ett seminarium för att diskutera frågan vad man bör tänka på när man kommunicerar runt hållbar utveckling.

Under seminariet diskuterades de svårigheter vi människor har att förstå något så komplext och abstrakt som hållbar utveckling. Utgångspunkten var Novus undersökningar som pekar på stora kunskapsluckor om till exempel Sveriges utsläpp av växthusgaser och orsakerna till varför de minskat. Exempelvis tror en majoritet att en större användning och LED-lampor och bättre vitvaror är en av de främsta orsakerna till att Sverige minskat våra utsläpp av växthusgaser.

FRÅGA: Vilka av följande alternativ tror du har bidragit mest till att utsläppen av de nationella växthusgaserna har minskat med över 25% sedan 1990?

Viktigare orsaker såsom en förändrad industri, ändrad deponering av avfall och en ökning av fjärrvärme riskerar att glömmas bort, vi har nämligen lättare att se och fokusera på åtgärder som är ”nära oss” (som t.ex. att byta ut våra glödlampor till LED-lampor).

Detta innebär en stor utmaning för alla som ska kommunicera runt ett företags eller organisations hållbarhetsarbete. Mottagarna saknar alltså ofta kunskap och har svårt att förstå det som kommuniceras från företag eller organisationer. Svenska folket har också generellt låg tilltro till hur företag kommunicerar sitt arbete med att skapa en hållbar framtid. Endast en av fyra instämmer i att företagens kommunikation är tydlig och en av fem instämmer i att den ger en sann bild av företagens hållbarhetsarbete. Utmaningarna är dubbla, att säga att det finns utrymme för förbättringar är ett understatement.

FRÅGA: Ta ställning till följande påståenden. Generellt när svenska företag kommunicerar om deras arbete med att skapa en hållbar framtid, upplever jag att deras kommunikation…

Novus kommer inom kort att lansera en produkt som hjälper företag och organisationer att förstå i vilket sammanhang deras hållbarhetsarbete existerar inom. Modellen kommer även (be)visa i vilken grad allmänhetens uppfattning och kunskaper om ett företag hållbarhetsarbete faktiskt speglar verkligheten, dvs företagens reella hållbarhetsarbete.

Vårt seminarium blev snabbt fullbokat, och Novus kommer därför köra en ”repris” på seminariet i slutet av augusti. Om du är intresserad av att komma i augusti, maila ditt intresse till PETER.BLID@NOVUS.SE. Diskussionen fortsätter om behovet av att kartlägga vad olika målgrupper vet, och inte vet, om hållbar utveckling.

 

 

 

 

Olof Gränström, rådgivare Novus

Peter Blid, rådgivare Novus

AAPOR del 1

13 juni, 2019

För en månad sedan var det dags för AAPORs årliga konferens, det 74:e i ordningen, nästa år fyller AAPOR 75 år. Denna gång var det i Toronto, så alla Amerikaner fick ansöka om inresetillstånd precis som jag och de andra fåtal Européer som var där. Tanken är att det skall bli fler blogginlägg där jag tar upp lite intressanta saker och erfarenheter.

Upplägget är intensivt, det är 4,5 dagar med ca tre sessioner om dagen med upp till 12 parallella seminarier. Varje seminarie innehåller mellan 4 och 6 papers inom ett ämne. Så man måste välja relevanta spår. En del är fullständigt ointressant ur ett svenskt perspektiv och problembeskrivningen är så långt ifrån vår vardag i Sverige.

Men samtidigt är det en unik möjlighet att träffa intressanta forskare, bolla utmaningar och förstå USA. Samt se hur det kan gå när det går riktigt illa för undersökningsföretag och marknaden man verkar i.

Jon Krosnick som jag höll en föreläsning för i Stanford var så klart där, han har verkligen en unik kompetens i USA också, nästan vartannat seminarium jag var på refererade till forskning som Jon varit delaktig i. Eller som en föreläsare sa, när han tackade de som hjälpt honom, fritt från minnet. ”And thank you Jon who knows everything about eberything”

Liten kul parentes, Jon var inte där när detta sades, hans kommentar var ”Yes they say that because they mean I think I do”

Hursomhelst, den övergripande bilden av AAPORs 74:e årliga konferens var denna, egentligen inget nytt men viktigt att uppdatera sig:

USA är inget föregångsland vad gäller undersökningar. Det är intressant ur forskningsperspektiv, för att de bästa forskarna inom området finns här. Svarsfrekvensen har fullständigt havererat där. En telefonintervjuare genomför ungefär en intervju i timmen. Det är otroligt lågt, och kostnaden skenar så klart pga detta. Orsaken är många, en del är tyvärr branschen själva orsak till, då man fått lagar som hindrar dem att undersöka på ett effektivt sätt.

Men trots att svarsfrekvensen havererat betyder det inte att det inte fungerar. Bortfallet är inte en bra indikator på pålitligheten av en undersökning. Där är USA ett bevis. De som säger något annat skulle kunna klassas som faktaresistenta.

Dåliga urval är däremot förödande, det finns inga sätt att rädda det. Många försöker för många försöker desperat att få ned kostnaden. Men finns fortfarande inget stöd för att det skulle fungera. Min personliga åsikt är att det är omöjlig, lär man sig lite om panel-leverantörerna så inser man fort att problemen med självrekryterade paneler är monumentala och omöjliga att hantera egentligen.

Det är ett reellt problem när Donald Trump säger ”the polls are fake”. Tyvärr har han lite sanning bakom påståendet ibland. Det kommer inte från ett vakuum, utan det finns enorma problem, så det är väldigt lätt att få momentum. När undersökningsföretag släppt vetenskapen på bekostnad av att dumpa priserna så blir inte undersökningarna pålitliga längre.

Förtroendet för undersökningsföretag är ett problem, metoderna är framställda på många håll för att spara pengar, inte att göra tillförlitliga undersökningar. Många är reaktiva och försöker överleva, snarare än att ta kommando över marknaden och bygga förtroendet. ”a race to the bottom” istället för att skapa en bra framtid.

En hel del av seminarierna gick ut på hur man slår ihop en bra undersökning på t.ex. telefon och en dålig självrekryterad panel. Så att den självrekryterade skall bidra med något mervärde. För det finns vissa grupper i USA som är mycket svåra att nå. Dock när jag frågade varför man inte byggde upp egna slumpmässigt rekryterade paneler, så var svaret: Vi jobbar med den data vi kan få tag på.

Ett steg i den outsourcingtrend som pågått länge. Först outsourcade man telefonintervjuerna, men sedan outsourcade man datainsamlingen helt. Problemet blir då att datat blir uruselt. Som en forskare sa, ”we know that the data providers lie, we just don’t know how to handle it”

Det fanns inga bra tillförlitliga lösningar på att slå ihop dem vad jag kunde se, om man inte redan hade koll på centrala åsikter. Men det är ju åsikter man skall ta fram i en undersökning. Vet man centrala åsikter redan faller undersökningen på eget grepp.

Lösningen är egentligen att bygga upp kontrollen av datat, att utgå från t.ex. slumpmässiga paneler man äger själv. Det finns några som har detta, men de är små. 40-50 000 respondenter i ett land med 327 miljoner invånare. Paneler som är mindre än Novus panel i Sverige… Sedan är IT vanan lägre i USA. Att blanda, postalt, telefon och web är en lösning att komma runt problemet. Men man måste ta kontrollen över datan. Det sker i alldeles för liten omfattning där.

Men allt var inte dystert. Det var en hel del intressant forskning som jag kommer komma tillbaka till. Men det mest intressanta var nog the presidential address, AAPORs avgående ordförande (David Dutwin) som pratade på en lunch. Han talade om hur man skulle vända trenden. Att man måste börja ta kontroll över bilden av undersökningsbranschen. Att man inte kan prata om felmarginaler om man inte har slumpmässiga urval. Att man måste utbilda journalister, och att man måste hantera det faktum att Trump kritiserar undersökningar.

Här finns talet i sin helhet, det är väldigt bra och sevärt:

På många sätt var det idéer jag utgick från och som jag arbetat med de senaste 8 åren. Det var faktisk några som lyssnade på hans presentation som trodde att det var därför jag var på AAPOR, för att föreläsa om mitt och Novus arbete. Men så var det inte. Novus i konstiga lilla Sverige har mycket att lära USAs bransch faktiskt, men det kommer ta lite tid innan jag får chans att göra det brett.

Det är faktiskt så att jag vill att de skall göra som vi, att de också tar vid den positiva trenden som vi startat i Sverige. Att undersökningsföretag är pålitliga kunskapsföretag. Det var för att så frön om detta som jag åkte till AAPOR utöver att få kunskap kring deras utmaningar. För deras utmaningar och fel är något jag behöver klä skott för varje dag.

Men det är verkligen en skum känsla att höra AAPORs ordförande lista alla de utmaningar vi noterade för 8 år sedan och pratar om att börja dra i dessa. När min tanke var att så frön om detta. När vi har hanterat och löst många av dem i Sverige. Det gjorde mig väldigt glad, det är en global utmaning för branschen och det krävs att fler än Novus driver detta för att stärka branschen. En värld utan tilltro till undersökningsföretag är en värld som gissar istället för vet. Både AAPOR och ESOMAR måste jobba aktivt med detta.

Det bekräftade återigen att Novus är världsunikt. Nästan så man får hålla lite tyst kring det man gjort och våra förutsättningar man har i Sverige. För de man pratar med häpnar över hur ”enkelt” vi har det i Sverige. Även om inget kommit gratis, vi kan absolut inte ta något för givet. Men vi skall heller inte låtsas att det är värre än det är i Sverige. Det sistnämnda är nästan det värsta och något jag ser hela tiden. Aktörer som låtsas att det är kört i Sverige, trots att det absolut inte är det. Som profiterar på en demoniserad bild av vår bransch och den kunskap som finns.

Lite bakgrund om AAPOR, det är den Amerikanska branschorganisationen, den är lite mer forskningstung än ESOMAR som är en internationell branschorganisation. I AAPOR kan inte företag vara med, utan bara individer. I ESOMAR kan både individer och företag vara med.

Jag är som en av få svenskar medlem i AAPOR. Varför man man ibland undra, då det ju handlar mest om Amerika och USA i synnerhet. Men då hela världens undersökningsföretag bedöms utifrån amerikanska undersökningar. Så är det viktigt med en närvaro och djupare kunskap om de amerikanska förutsättningarna. För efter Trump var det jag som fick förklara och försvara de amerikanska företagens missar. Jag var också enda svensk undersökare som var på AAPORs eftervalsanalys för ett par år sedan. George Gallup var förresten också med i starten av AAPOR om jag minns rätt.

Kort kommentar om Demoskop och Inizio

10 juni, 2019

Idag skedde en strukturaffär mellan konkurrenterna Demoskop och Inizio. Där Demoskop köper upp Inizio.

Jag har fått lite frågor om det påverkar Novus affär, jag ser ingen negativ förändring för Novus. Men eftersom vi är noterade och Demoskop är ett gammalt undersökningsföretag som en hel del känner igen är det lika bra med en kort kommentar.

Demoskop var ett bolag som var större än Novus när jag tillträdde som VD, men deras affär verkar för mig som en utomstående ha stagnerat. Under samma period har Novus vuxit med ca 100 %, samtidigt som vi varit lönsamma.

Inizios panel startades som en del av Schibsted. Men Aftonbladet och Schibsted arbete att distansera sig från Inizio har pågått stegvis i flera år, den slutgiltiga uppdelningen verkar ha skett i våras. Då panelmedlemmarna behövde acceptera att gå över till Inizio från Schibsted. Om den slutgiltiga uppdelningen lett till att Demoskop köper upp dem, eller om det är tvärtom vet jag inte.

Demoskops metodförändringar sedan några år tillbaka har gjort att deras undersökningar inte uppfyller bl.a. Ekots krav på undersökningar. Inizio har aldrig uppfyllt de kraven. När dessa två går ihop  kommer undersökningar i Inizios panel men i Demoskops namn fortfarande inte uppfylla dessa krav. Kravet är icke självrekryterat urval.

Är inte urvalet slumpmässigt kan man inte statistiskt fastställa vad undersökningen säger. Man vet inte i vilken omfattning man kan lita på resultatet. Ev kan man anekdotiskt fastställa resultatet om man redan vet ungefär vad undersökningen borde visa. Men undersökningar görs för att ta fram facit, inte komma nära ett känt facit. Däri ligger problematiken med självrekryterade urval.

”Nya” Demoskop kommer sannolikt att till stor del använda Inizios självrekryterade panel, annars verkar affären ologisk. Det innebär därmed att man också bygger upp en affär på självrekryterat urval med besked. Demoskop har som sagt varit där och nosat ett tag.

Jag undrar själv om ”nya” Demoskop kommer att leverera en väljarbarometer till Aftonbladet eller till Expressen, för till båda tror jag inte någon av redaktionerna kommer gå med på.

Novus kunder och de flesta nyhetsredaktioner efterfrågar tillförlitliga undersökningar. Undersökningar som är facit, inte förhåller sig till ett känt facit. Enda sättet att uppnå det är genom att använda de vetenskapliga metoder som Novus baserar sina undersökningar på. Metoder både Demoskop och Inizio avviker från.

Jag kan inte se att två konkurrenter som blir en, och använder en icke vetenskaplig metod skulle påverka Novus affär på något negativt sätt.

Man anlitar Novus för att få kunskap man kan lita på. Det är vår framgångsfaktor, och grunden till Novus tillväxt.

Jag är nyss tillbaka från AAPOR (Amerikanska undersökningsbranschens årliga konferens) det var ingen tvekan där heller om vad som fungerar och vad som inte fungerar, det finns inga lösningar där man tillförlitligt kan arbeta med självrekryterade paneler, tvärtom har branschen blivit bränd rejält i USA och det är en helt annan ödmjuk inställning till problemet nu i USA än det var tidigare år. Som en föreläsare sa ”Telephone is gold standard, you just need a lot of gold”. (Nu stämmer det inte att telephone som sådant är det, utan slumpmässiga urval är det. Men i USA är förutsättningarna helt annorlunda och mycket svårare att få till slumpmässiga urval på annat sätt än via telefon. Kommer blogga lite om det i närtid, viktigt att förstå USA då det påverkar så mycket här i Sverige, oavsett om vi vill det eller inte).

Antingen leder man branschens utveckling till ökad kunskap och tillit, eller så fastnar man i en negativ spiral. Att utveckla och fortsätta leverera pålitlig kunskap kommer fortsatt att vara Novus framgångsrecept.

Personligen kan jag inte förstå hur man kan bygga ett undersökningsföretag utan att förlita sig på den vetenskap och kunskap som finns. Att avvika från det innebär i mina ögon  att man tappat tilltron till sin egen framtid och den kunskap som vi vet fungerar.

Behovet av tillförlitlig kunskap ökar hela tiden, Novus är helt rätt positionerat för att leverera just det, idag och i framtiden.

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

Svenskarnas uppkopplade liv och undersökningar

7 juni, 2019

Användandet av smartphone har klivit rakt in i våra liv och förändrat vårt beteende.

Andelen som besvarar webbundersökningar i sin mobiltelefon har ökat markant de senaste 10 åren. 2011 var det 4% och idag är det 55% som besvarar Novus webbundersökningar i mobiltelefonen. Vid undersökningar i samband med storhelger som exempelvis påsken är det över 60% som besvarar webbundersökningarna i mobiltelefonen.

Det har därför varit viktigt att anpassa sig utifrån denna nya verklighet. Många företag i undersökningsbranschen har därför anpassat sin layout på undersökningsformulären till mobiltelefonvänligt format. Detta har även Novus gjort. Vi insåg dock att detta inte var tillräckligt och till skillnad från många andra företag i branschen anpassade vi även undersökningarnas längd till denna nya verklighet. Om man vill samla in tillförlitliga data via mobil kan inte undersökningarna vara 10 – 25 minuter långa.

Novus använder sig av ”kaffekoppsmetoden”, d.v.s. det ska inte ta längre tid att besvara en undersökning än det tar att dricka en kopp kaffe. Novus undersökningar är därför endast i undantagsfall längre än 5 – 6 minuter.

Nästan alla besvarar Novus webbundersökningar hemifrån och/eller från jobbet/skolan. Endast 5% besvarar våra webbundersökningar från en annan plats, till exempel på resa.

Är du även intresserad av hur fördelningen ser ut mellan Iphone och Android kan du maila till mikael.ohlsson@novus.se

 

Mikael Ohlsson / Kvalitetsansvarig på Novus

Novus: Svenskarnas syn på minskad bilkörning och flygning för att minska klimatförändringen

5 juni, 2019

Vi vet att en klar majoritet är orolig för klimatförändringen 66 % är mycket eller ganska oroliga, samt att det endast är två procent som inte tror det är en klimatförändring. Så det är ingen tvekan om att medvetenheten om det stora problemet finns. (Novus 20190604) Länk till undersökningen

Anser svenska folket att minskad bilkörning eller flygning i Sverige är ett effektivt sätt att minska klimatförändringen? Det talas mycket om just bilens och flygets utsläppen och att det är viktigt för miljön, lite oklart ibland om det är närmiljön eller klimatet, vad tror svenskarna om detta. Tror man att det hjälper för att minska klimatförändringen?

I undersökningen fick man ta ställning till hur väl man instämmer i följande påstående:

Man ser en tydlig skillnad mellan de som har tillgång bill bil och de som inte har det kring synen på bilkörning i Sverige och dess klimat. De som har tillgång till bil är det ungefär lika många som anser att det har en inverkan som de som inte anser det.

Samma skillnader finns inte i samma omfattning kring inrikesflyget. Men de som inte har tillgång till bil anser i högre grad att även inrikesflyget har en påverkan på klimatet. Det är också intressant att andelen som väger mellan att instämma och inte instämma är färre kring flyget. Det fler som har en åsikt kring flygets inverkan.

Men frågan är nog egentligen vilka som har rätt. Det kan nog egentligen inte svenskarna svara på. Är minskad bilkörning och inrikesflyg ett effektivt sätt att minska klimatförändringen? Är det effektivt i faktiska tal? Är det effektivt att vara ett föregångsland? Ja detta debatteras hela tiden. Men nu vet vi i alla fall lite mer var svenskarna står i frågan idag. Vi vet nu att en klar majoritet är orolig för klimatförändringen, att fyra av 10 anser att minskad bilkörning i Sverige är effektivt för att minska klimatförändringen. Fler anser att minskat flygande är det. Men också att det blir lite mer komplicerat när man tittar på frågorna, då många inte kan svara. Det är sannolikt en fråga om bristande överblick, samt en konflikt kring den personliga vardagen och den globala frågan.

Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ.

Undersökningen genomfördes i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel med 1119 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18 – 79 år den 16 – 22 maj 2019.

Se rapporten för mer information och nedbrytningar.
Rapporten kan laddas ned här: Rapport Novus bil och flyg

Torbjörn Sjöström

VD

Novus