Arkiv 2019

Väljarkårens läsvanor

25 september, 2019

Novus har tillsammans med SR:s podd Det Politiska Spelet (DPS) genomfört en undersökning om väljarkårens läsvanor. Detta är en specialpodd med fokus på bokläsning med anledning av bokmässan i Göteborg som går av stapeln i helgen. Vi har genomfört en rad undersökningar genom åren med DPS kring olika livstilsfrågor och kulturpreferenser såsom tv-tittande, musikpreferenser mm.

I denna undersökning har vi alltså tittat på väljarkårens läsvanor. Detta är bara ett nedslag, och det finns stora möjligheter till att få ökad förståelse för läsvanor i utökade undersökningar. Rapporten hittar du Novusrapport DPS Bokläsning sept 2019.

Så vad har vi hittat? Jo, när vi har frågat om läsintensitet, hur många böcker man läser per år, ser vi att knappt hälften av svenskarna läser fyra böcker eller färre per år. Männen skiljer sig här från kvinnorna och bland dem är det knappt sex av tio som läser 4 böcker eller färre. Nästan vart femte man uppger att man inte läser alls. Om man tittar på blockfördelningen så ser man att rödgröna väljare läser något fler böcker per år, medan V- och SD-sympatisörer är överrepresenterade bland de som aldrig läser. Var femte person från dessa två partier läser aldrig böcker.

När vi tittar närmre på vilka läsvanor som utmärker sympatisörerna för respektive parti hittar vi följande:

S-sympatisörer läser i högre grad svenska deckare än genomsnittet, medan de i lägre grad läser faktaböcker och fantasy/science fiction. Bland S-sympatisörer är det ingen som uppger att de inte läser böcker.

De väljare som sympatiserar med V läser i lägre grad svenska deckare, medan de i högre grad läser utländska författare och science fiction.

M-sympatisörer läser i lägre grad fantasy/science fiction och romaner av utländska författare än övriga.

Centerpartister och liberaler läser i högre grad lyrik och romaner av svenska författare än genomsnittet. Om man endast tittar på centerväljarna, så läser de i högre grad citatsamlingar och aforismer än andra.

Sverigedemokraternas väljare uppger i högre grad än andra att de läser faktaböcker, medan man i lägre grad läser romaner av utländska författare. Denna väljargrupp läser även mer humor och kåserier än övriga.

 

Så vilken är då allmänhetens favoritförfattare?

Här får man verkligen ingen entydig bild. Denna fråga är ställd som en helt öppen fråga och på ett sånt sätt att det uppmuntrar respondenten att svara spontant. Då tenderar de i högre grad att svara en författare man läst nyligen och tyckt om. Hade frågan handlat om den bästa författare man läst, bästa författaren genom tiderna el dylikt, hade resultatet blivit annorlunda.

Nedan sammanställning visar hur få gånger de mest populära författarna nämnts. Det handlar alltså om ca 2 % som nämnt Astrid Lindgren, som är den populäraste författaren. Nedan visar jag hur många gånger respektive författare har angivits.

Vanligast förekommande författarnamn:

  • Astrid Lindgren 23 gånger
  • Camilla Läckberg 20 gånger
  • Jan Guillou 19 gånger (9 olika stavningar)
  • Jo Nesbø 14 gånger
  • Leif GW Persson 11 gånger

Exempel på klassiker:

  • Jane Austen 7 gånger
  • Selma Lagerlöf 4 gånger
  • Leo Tolstoy 4 gånger
  • Fjodor Dostojevskij 3 gånger
  • Franz Kafka 3 gånger
  • Vilhelm Moberg 2 gånger

Det är för få som angivit samma författare för att man ska kunna dra andra slutsatser än att det föga förvånande, finns många olika favoritförfattare hos allmänheten. Vad som möjligen är lite oväntat är att det är så få av de stora klassiska författarna som nämns.

Så den självklara frågan som man nu ställer sig, utifall man inte gjort det tidigare: är det viktigt med bokläsning? Ja, jag tror det (trots favoritförfattarna ovan). Och framförallt: svenska folket tror det! 84% procent av allmänheten anser att bokläsning är viktigt för samhällets utveckling i stort.

Annat på liknande tema: I våras t.ex. genomförde Bok – och biblioteksmässan tillsammans med Handelshögskolan en undersökning bland svenska börs-vd:ar som fick stor uppmärksamhet. Den slog bland annat hål på svenska vd:ars bristande läsande, som tidigare hävdats i samma tidning. Se artikeln på di.se: ”Ryktet om vd:ars obildning stämmer inte” och se Novus undersökningen HÄR

 

På återhörande,

Mats Elzén, rådgivare på Novus

 

28 % är mycket otrygga med det politiska ledarskapet

13 september, 2019

Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ. Undersökningen genomfördes i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel med 1000 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18 – 79 år den 5 – 11 september 2019. Vid osäkerhet kontakta Novus för hur en siffra skall tolkas.

Bakgrund
Majoriteten av svenskarna anser att barnen kommer att få ett sämre samhälle än idag. En majoritet är otrygga med det politiska ledarskapet. Samtidigt efterfrågar väljarna ledarskap och förvaltning från politikerna bara var tionde svensk anser att politiska visioner är viktigast.
Det krävs ett nytt politiskt fokus som inte främst går ut på politikutveckling, utan måste fokusera på förtroende, ledarskap och förvaltning. Väljarna måste bli tryggare i kring politiken inom dessa områden samt att politiken kan leverera lösningar på problemen väljarna ser i samhället idag.
Ett gott ledarskap och förvaltarskap innebär att man hanterar de problem som kommer upp. Att man inte fokuserar på vems fel det är utan man fokuserar på att lösa den uppkomna situationen. Politiken idag fokuserar mer på problembeskrivningen och skuldfrågan i det offentliga rummet.
Detta ställer samtidigt helt andra krav på politiken än man historiskt är van vid att se. Målet kan inte vara att visa på konflikten i parlamentariskt kommunicerande kärl, utan att fokusera på legitimiteten och trovärdigheten. Annars kommer legitimiteten att försvinna för det demokratiska system vi idag har genom en representativ demokrati med förtroendevalda. De politiska visionerna blir ointressanta utan förtroende för företrädarna. Sedan måste självklart politiken precis som samhällsutvecklingen ha mål och riktning. Men om förtroendet saknas blir målet ointressant då man inte har förtroende för att det kan uppnås. De politiska visionerna och målen blir då lätt endast ord i den offentliga kampen om väljarna.

59 % av svenska folket tror att barnen som växer upp idag kommer att växa upp till ett sämre samhälle än idag. Mest framtidstro har åldersgruppen 18–29 år, men även där är det fler som tror att det kommer att bli sämre än bättre. Det finns en lite större optimism i storstadsregionen än utanför. Partipolitiskt är det bara socialdemokratiska sympatisörer som har en tilltro till att det blir bättre för barnen än idag, men det är knappt, 43 % anser att de får det bättre jämfört med 41 % sämre. Mest pessimistiska är SD sympatisörer, där 93 % tror att barnen får det sämre.

38 % av svenskarna anser att den viktigaste egenskapen för våra politiker idag är att de kan förvalta landet, 34 % anser att vara en pålitlig ledare är viktigast. Endast 11 % anser att politiska visioner är viktigast.
Medlemmar i LO värderar pålitligt ledarskap högst. De som inte är med i facket värderar förvaltning högst.
Bland SD sympatisörer finns flest som anser att det är viktigt för politiker att kunna hantera kriser som kan komma. 20 % av SD:s sympatisörer anser det. Ganska väntat då SD:s sympatisörer i högre omfattning anser att problemen är akuta i samhället att lösa. Men lite intressant att även osäkra väljare anser det i högre omfattning. Det bekräftar att fler väljare inte hittar något parti som är valbart, utan man istället sätter sig på soffan i väntan på ett parti som är trovärdigt. Vi har sett många rörelser i väljarbarometern mellan soffan och partierna under de senaste åren. Osäkerheten tyder inte på ett ointresse för samhällsfrågor, utan en bredare upplevd avsaknad av svar inom politiken. Tidigare när vi tittat på de osäkra väljarna har de mer bestått av människor med ett politiskt och samhällsmässigt lägre intresse, så är det sannolikt inte längre i samma omfattning.

Bara 4 % är mycket trygg med det politiska ledarskapet idag och 28 % är mycket otrygga. Otryggheten är störst i Sydsverige. SD:s sympatisörer är absolut mest otrygga, 73 % är mycket otrygga. Tryggast är S sympatisörer, men där är ändå bara drygt var tionde mycket trygg med det politiska ledarskapet, det borde vara högre bland de egna sympatisörerna kan jag tycka. Drygt var femte S sympatisör är ganska eller mycket otrygg med det politiska ledarskapet. En förmildrande omständighet där kan ju vara det parlamentariskt komplicerade läget och de kompromisser som behöver göras.

Ladda ned rapporten för mer nedbrytningar: Rapport_Novus politisk förväntan och framtidstro 20190912

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

Ålder är bara en siffra även i sociala medier. 

2 september, 2019

Novus har gjort en undersökning där vi tittat på attityder kring erfarenhet och nyfikenhet nyhetskonsumtion och sociala medier kopplat till ålder. Undersökningen genomfördes med 1000 svenskar i åldern 18-79 år i Novus representativa Sverigepanel.

Först ut berättar vi om ålder och sociala medier, vilka kanaler som används och av vem, vilka som delar, vilka som fluktar och vilka som bara gillar.

Vem har vad
3 av 4 svenskar och främst kvinnor har Facebook, i åldern 18-49 år har nästan 8 av 10 Facebook. Facebook har alltså hög penetration i Sverige och blir därför en allt mer intressant kanal för varumärken som vill synas brett.

Instagram har drygt hälften av alla svenskar mellan 18-79 år och nästan 8 av 10 i åldern 18-29 år. Här finns en tydlig övervikt bland kvinnor med högre inkomster än snittet bland användarna. Influensers kan här nå direkt till relevanta målgrupper med sitt innehåll men frågan är hur bra konverteringen är i de äldre målgrupperna som har andra krav på att innehållet ska vara relevant och autentiskt.

Snapchat har var fjärde svensk med en mycket tydlig övervikt bland 18-29 åringarna.

Nästan var fjärde svensk har LinkedIn med större representation i storstäder och kommuner runt storstäderna samt människor som är tjänstemän och har högre inkomster än snittet.

Twitteranvändarna finns i de större städerna och man kan tänka sig att de använder twitter för opinionsbildning kring frågor som de tycker är viktiga eller jobbar professionellt med.

50+ hänger på Facebook
Hälften av alla svenskar delar bilder och händelser i sociala medier med överrepresentation i gruppen 65-79 år, som finns på Facebook där de följer sina vänner och grupper med specialintressen.

Nästan 4 av 10 följer sina vänner för att se vad som händer i deras liv och då främst kvinnor i åldern 18 – 49 år som bor i storstäder och ofta är högutbildade.

I mitt 50+ flöde är det ett fåtal som är aktiva – ibland lite för aktiva! Jag matas med vackra naturbilder, god mat, träningsprestationer och en och annan filmsnutt från sommarens konserter.

Jag fluktar vidare och tillhör den heta gruppen boomers på annonsmarknaden. En grupp med kapitalstinna, samhällsengagerade och aktiva människor som ska frälsa konsumtionen av klimatkompenserade resor, köpa elbilar och hållbart producerade kläder och bara går igång på relevant och intressant innehåll.

Undersökningen utfördes i Novus Sverigepanel och vill du veta mer om vår analys så går det bra att kontakta mig.

Charlotte Stenbäck
Senior Consultant

Mail: charlotte.stenback@novus.se

Tel: +46 8 128 196 53
Mob: +46 739 40 39 14

KD och abortfrågan

28 juni, 2019

Jag har fått en hel del män på internet som talat om att jag haft fel. Mer eller mindre hövligt har jag fått höra hur de kan mitt jobb bättre än mig, och att förtroendet för mig och Novus därmed är helt förbrukat. Ja inte mycket att göra åt det, vårt jobb är ju inte att vara till lags, utan att fokusera på den kunskap vi tar fram med våra undersökningar som grund.

Så är det nya samhället då kunskap och fakta inte kan hållas isär, den offentliga debatten sätter nästan alltid känslor mot kunskap, den som vinner är den som skriker högst inte den som har rätt. När debatter skapas medvetet med en falsk balans så skapas en värld där man har svårt att se skillnad på känslor, fakta och kunskap. Medias förändring från att vara någon som granskar och förklarar samhället till att bara sända vidare människors åsikter är en central del i detta.

Det finns grupperingar som argumenterar att den stora orsaken till KDs tapp var hur de röstade kring anhöriginvandringen, och att det inte är abortfrågan som var den stora händelsen. Det är jättelätt att utifrån sin mediekonsumtion bygga sig en egen sanning, och jag tror att det finns en del ledarskribenter som också driver denna huvudtes, utöver några politiker. Men ledarskribentens opinionsbildande roll är ju vitt skild journalistens. Den är också helt skild från opinionsundersökarens. Även om ordet opinion (åsikt) återfinns i båda. Vi opinionsundersökaren förklarar vilka åsikter som finns och hur dessa åsikter kommit till, i stora drag. Ledarskribenten, opinionsbildarens roll är att påverka åsikter, det kan vara några få, det kan vara en större grupp. Men i ledarskribentens arbetsbeskrivning ingår att påverka åsikter. Inte beskriva och förklara som är opinionsundersökarens roll. Politikerns roll är egentligen att förvalta landet, men första steget är att vinna väljare, och det innebär också ofta att positionera sig i förhållande till andra väljare. Politiken blir också därför att lyssna på men också påverka åsikter, för att få ett starkare mandat.

Därför kan man inte få en rättvisande bild av samhället genom att läsa eller lyssna på ledarskribenten, eller för den delen politikern, även om det är lätt att glömma bort.

Min uppfattning är att KD:s tapp om det beror på abortfråga eller migrationsöverenskommelsen är en sådan kamp, strategiskt är det viktigt att visa KDs syn på migrationsfrågan för att rucka tilltron till partiet i en fråga där konfliktytan är mer relevant än den känslomässigt laddade men konfliktytemässigt helt ointressanta abortfrågan.

För det är så att försöka begränsa aborten i Sverige finns det inget stöd för. Det går helt emot det jämlika samhälle vi har idag och den önskan som finns kring ökad jämlikhet. Att ens problematisera rätten att utföra aborter är extremt känsligt. Vi är också ett extremt sekulariserat land där religiösa skäl inte går hem i det offentliga rummet. Religionen vill man inte ha in i lagstiftningen.

Lägg sedan till tiden för detta, när det skedde samtidigt med abortförbud i USA i några delstater. Helhetsbilden väcker ilska och misstro kring KD, är det så att de egentligen vill begränsa aborträtten i Sverige? Samtidigt som de vill definiera sig som feminister. Det går inte ihop och väckte många frågetecken och skapade en oro hos väljare precis i EU valrörelsens sista skälvande upptakt.

Anhöriginvandringen hade inte alls samma mediala fokus, det är också en mycket komplexare fråga som inte bottnar lika djupt alls på alla plan som abortfrågan gör i Sverige.

Sverige är inte USA, det kan vara något som många behöver påminna sig om. De konservativa och religiöst kopplade värderingar som delas av många där finns knappt här. De klyftor i inkomst, boende, kunskap och värderingar är inte heller lika stora i Sverige som de är i USA. Sverige har utmaningar på många plan, men att tro att vi är ett mini USA kommer bara leda till elände, då man försöker lösa problem som inte finns och ignorerar de verkliga problemen och utmaningarna. Men det är så lätt att ta det amerikanska medieutrymmet och problembeskrivningarna och lägga på Sverige, språket har vi, väldigt många kan förstå och konsumera amerikansk litteratur och nyhetsmedia nästan lika lätt som svensk. Då är det lätt att tro att det är samma sak på alla plan.

Efter 8 år som VD på Novus och ansvarig för den politiska opinionen bygger man upp en hel del kunskap kring mänskligt beteende och alla undersökningar blir nya pusselbitar i att förstå Svenskars åsikter och orsakerna bakom. Den kunskapen är det få som har i Sverige, så jag vet rätt väl vad jag pratar om.

Nu om någon orkat läsa så här lång och är skeptiskt så kanske man tror att jag bara tycker. Men har di någon data då? Eller snackar du bara strunt?

Jo lite data har jag allt. Jag har en hel del, men det tydligaste är nog från Novus eftervalsundersökning som gjordes direkt efter EU valet och består av ca 6000 intervjuer (denna undersökning är inte publik). Samt Novus väljarbarometrar.

Uppdaterade bilden med andel till SD också, kom på efter publicering att det kan vara intressant också som referens.

Vi såg också den kraftigaste nedgången de två sista veckorna i väljarbarometern publicerad i början på juni. Samt att vi kunde konstatera ett tapp för KD i EU valet precis på slutet. KD var en av de partier som hade större stöd på fredagen jämfört med valresultatet. Det sammantaget med information från Novus eftervalsundersökning och våra väljarbarometer ger stärkt stöd för vår analys om abortfrågans centrala roll i detta. Med det inte sagt att KD kommer att fortsätta tappa pga detta. Det är fullt möjligt att KDs hantering av detta har stoppat tappet framåt och att de kan bygga upp förtroendet ganska snabbt igen. Med det inte sagt att anhörigfrågan inte har haft en påverkan alls, att det finns människor som på riktigt prioriterar den högre. Det jag beskriver är den största anledningen. Inte den enda.

Jag har heller inga illusioner om att jag inte kommer att få fler mail från människor som säger att jag har fel efter detta inlägg, antagligen snarare tvärtom. Men detta är säkert intressant för någon, det skulle heller inte förvåna mig att just beskrivningen kring KD:s tapp nu är ett tydligt exempel på kampen kring historieskrivning från olika intressen. Där en del bara vill skapa osäkerhet kring vad som är sant och vad som inte är sant, för det är en röd tråd i nutiden då kunskap misstas för att bara vara fakta och inte är mer värt än känslor. Det jag kan bistå med här är i alla fall lite kring vår analys och vad vi ser baserat på vår data och vår kunskap.

Apropå skillnaden mellan kunskap och fakta så är denna text jag skrev som gäst på SVD ledares sida Säkerhetsrådet nog intressant läsning: https://www.svd.se/blanda-inte-ihop-fakta-och-kunskap

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

 

Novus/The Global Village: ny rapport om Sveriges mest utsatta områden

20 juni, 2019

Under den nyligen avslutade Järvaveckan, släppte Novus och stiftelsen The Global Village en ny rapport: ”Perspektiv 2019 – tvåtusen svar från Sverige utsatta områden”. Vi har kartlagt landets 61 mest utsatta områden, där det bor motsvarande cirka 500 000 invånare. Mycket av det politiska samtalet handlar om dessa områden, men väldigt lite kunskap har funnits om de som faktiskt bor där – fram till nu. Med den här årligt återkommande rapporten vill vi tillföra nya fakta och nya kunskaper till integrationsdebatten i Sverige genom att kartlägga vad de boende i utsatta områden tycker i olika samhällsfrågor.

Vi konstaterar att det finns stora likheter mellan svenska allmänheten och boende i de utsatta områdena. Men det finns också områden där det skiljer sig markant. – t.ex. gällande hur trygg man känner sig i sitt bostadsområde samt den privatekonomiska situationen.

Fem övergripande slutsatser från rapporten:

  1. Bilden av utsatta områden är tudelad – å ena sidan ser vi en upplevd ökad kriminalitet och att det blivit svårare att få tag på bostäder. Å andra sidan ser vi fler som anser att utvecklingen går, och har gått åt rätt håll i de utsatta områdena.
  2. Förtroendet för olika institutioner står sig från tidigare år, med några förändringar. Förtroendet för polisen har sjunkit något sen förra året, och förtroendet för svensk media är nu högre i utsatta områden än hos allmänheten i stort.
  3. Många i utsatta områden upplever att det är svårt att få jobb –men man är också rörlig. Här finns en reserv av arbetskraft. Även i år ses svenska språket som den enskilt viktigaste faktorn för en förbättrad integration.
  4. De lägre reallönerna i utsatta områden syns bl.a. genom att fler människor inte sparar pengar och genom att färre personer har en hemförsäkring än allmänheten i stort.
  5. Miljöfrågan har klättrat till andra plats när man listar viktigaste politiska frågan för Sverige –kvinnorna tycker den är allra viktigast.

Några resultat:

Privatekonomi

35% av de utlandsfödda i undersökningen månadssparar inte, vilket kan jämföras mot 11% av allmänheten som inte månadssparar.
7/10 av de utlandsfödda har hemförsäkring, jämfört mot mer än  9/10 av  allmänheten.
Till detta ska tilläggas att reallönerna är betydligt lägre i utsatta områden. Det vi ser i dessa frågor är troligen ett resultat av det. 

Jobb

5/10 av de utlandsfödda i utsatta områden uppger att det är svårt att få jobb för folk i deras bostadsområden. Motsvarande siffra för allmänheten är 21%.
Lika många, 5/10 i de utsatta områden, uppger att  de är mycket positiva till att flytta till en annan kommun utan anknytning om de blir erbjudna ett jobb där. Bland utlandsfödda är siffran ytterliga något högre. Om man slår ihop de två jakande alternativen (absolut+kanske) så är andelen 8/10.
Andelen utlandsfödda i de utsatta områdena som är medlem i fackförbund är 41% mot  66% hos övriga allmänheten.

Viljan att starta företag har ökat något i årets undersökning och nu uppger 4/10 att de vill starta företag.

Sakpolitik och samhälle

Generellt är boende i utsatta områden mer positiv till utvecklingen i landet generellt än övriga allmänheten, men även till deras till deras egna områden. Här utmärker sig utlandsfödda som mer positiva (45%) än allmänheten, och betydligt mer positiva än 2a generationens invandrare.

Man uppger i högre utsträckning att utvecklingen gått åt rätt håll senaste fem åren inom en rad olika områden, såsom omsorg, skola och polisens arbete, men också en väsentlig försämring inom andra, såsom kriminalitet och möjligheten att få tag i bostad.

Om man jämför hur allmänheten anser att utvecklingen går inom olika områden så har de en betydligt mer negativ bild av utvecklingen.

Vi ser också att det i något högre grad finns en tro på att politiken kan lösa samhällsproblem (55%) i de utsatta områden, än vad allmänheten tror generellt (51%) .

Otryggheten är högre i utsatta områden, i synnerhet nattetid, och vi har ställt ett par frågor kring trygghet och kriminalitet.

76% av de boende i utsatta områden tycker att man bör kunna vittna helt anonymt mot grovt kriminella personer. Bland de som upplever otrygghet är siffran ännu högre.

3/10 tror att den grova brottsligheten skulle minska vid en legalisering av cannabis

Om man jämför förtroende för olika institutioner så får man ingen entydig bild. Förtroendet är olika beroende på vad man frågar om.

En skillnad från förra året är att förtroendet för svensk media har ökat något i utsatta områden, men framförallt har det sjunkit hos allmänheten sedan i fjol. Från 39% till 31% som har förtroende för svensk media, medan det bland de boende har gått upp från 35% till 37%.

På lokalplanet klättrar skola/utbildning från plats 4 till 3, och för riket klättrar miljö från 5:e till 2:a plats

Detta är ett axplock Se mer i rapporten.

Novus Järvarapport presenterades bl.a. här:

SVT Forum: https://www.svt.se/nyheter/svtforum/bristande-underlag-om-nya-svenskar

DN: https://www.dn.se/sthlm/storre-framtidstro-i-utsatta-omraden-an-ovriga-sverige/

Tv4 https://www.tv4play.se/program/nyheterna/11988343

Ladda ner hela rapporten här:

NOVUSRAPPORT_PERSPEKTIV 2019_THE GLOBAL VILLAGE_15_JUNI

Önskar ni mer info om undersökningen kontakta:

Mats Elzén, rådgivare Novus
0720700329
mats.elzen@novus.se