Arkiv 2019

Hur man agerar utifrån kunskap och inte känslor

19 februari, 2019

Jag tror att de flesta människor idag har hört talas om att vi står inför en enorm utmaning gällande hur vi människor påverkar världen runtomkring oss. Detta kanske tar sig sitt främsta utryck i hur vi faktiskt påverkar klimatet med en global uppvärmning och mycket tyder på ett extremare väder. Förstår vi verkligen vad detta innebär? Kan vi förstå vad detta innebär? På många sätt har vi inte utvecklats evolutionärt i samma takt som vi har utvecklat våra samhällen och inte minst vår förmåga att påverka naturen runt omkring oss. Vi har under tusentals år förstått vår omvärld genom våra direkta upplevelser där vad vi sett, känt och hört har utgjort vår världsbild. Idag när vår värld blivit global och vi människor påverkar klimatet, vi flyttar mer jord och grus än vad floder och stormar flyttar tillsammans och andelen av vår BNP som är handel har ökat vilket har ökat kontakterna mellan människor över nationsgränserna.

En av de globala frågor vi inte kan förstå utifrån direkta upplevelser som att vad vi ser och hör är just klimatförändringarna. Det finns otaliga exempel på hur vi människor har missuppfattat både globala, men också nationella frågor till exempel i Gapminders ignorance projekt där stora missförstånd om globala fakta såsom att de flesta tror att antalet döda i naturkatastrofer ökat under de senaste 100 åren när de faktiskt mer än halverats belyses. Gapminder med Hans Rosling i spetsen var en av de första som såg detta behov av att möta människors okunskap och har gjort det under flera år oftast med Novus hjälp.

Idag vet forskningen mycket om vad som händer och vad som borde göras till exempel i form av IPCC rapporter, företag och organisationer gör mycket och många människor vill göra sitt. Men vad förstår vi egentligen och hur mycket styrs av vad vi ser och upplever. Har forskarna lyckats kommunicera sin kunskap eller är det bara rädsla, hur lyckas företagen kommunicera runt sitt klimatarbete utan att det uppfattas som ”greenwash” och vad styr egentligen våra handlingar kunskap om vad som måste göras eller klimatångest? Jag tycker att frågan om klimatförändringar är för viktig för att styras av känslor och rädsla. Varje god lärare vet att ta reda på förkunskaperna är en viktig del för att förklara något komplext och i detta fall tror jag vi måste bli mer ödmjuka hur svårt det är att faktiskt få kunskap om något så komplext som klimatförändringarna. Bara för att det är svårt att förstå innebär det inte att vi inte måste agera vi måste agera som vårt hem brinner som Greta Thunberg sa, men vi måste göra det utifrån kunskap inte känslor och gissningar. Kunskap är möjligt men det kräver ofta att du har förkunskaper om vad människor faktiskt förstår, tror och känner till för att vara en god lärare och folkbildare.

Vi på Novus vill gärna hjälpa till och uppmanar fler att:

  • Ta reda på vad folk faktiskt vet och förstår innan man börjar kommunicera
  • Utformar utbildning, kommunikation och narrativ för att bemöta människors okunskap
  • Utvärderar om man faktiskt når målet och ökar kunskapen om till exempel klimatförändringarna genom den utformade kommunikationen

Olof Gränström

Strategic Advisor

Swedish Insighters, den nya branschorganisationen för undersökare i Sverige

15 februari, 2019

Sedan i onsdags (2019-02-13) finns det en ny branschorganisation för undersökare i Sverige: Swedish insighters.

Swedish Insighters består av alla medlemmar som jobbar med undersökningar och insikter, oavsett om man köper eller levererar undersökningar. Vi förenas i viljan att förstå och lära oss.

Insight/Insikt är ett ord som förpliktigar och sätter ribban högt. Men det är nog det bästa vi har för att beskriva vad vi gör. Det lömska med en insikt är att den ofta är självklar när man väl kommer på den. Det är därmed lätt att missa, men den är också avgörande för förståelse för det man undersöker.

Dock kan man inte tvinga fram en insikt, det är en kombination av erfarenhet, kunskap och fakta som ibland ger en insikt. Det är en kreativ process som är svår att ta på. Precis som alla bra idéer kan den bara helt plötsligt dyka upp. Det kan faktiskt vara så att den kommer långt efter undersökningen genomförs. Insikten är svår att sätta en deadline på.

Det är verkligen inte alltid man kommer till en ny insikt. Men samtidigt är det alltid målet med det man gör. Men som sagt det är väldigt lätt att missa insikten när den kommer, för det är i regel så självklart när den formuleras att den kan kännas fjuttig. Men det är också en kunskap som förändrar allt. Däremot även om man inte kommer till en ny insikt utifrån en undersökning, är varje ny undersökning kunskap och erfarenhet som leder närmare en insikt inom området. Kunskap och insikter med en affärsnytta och ett operativt värde.

En av insikterna jag personligen jobbat utifrån de senaste åren är att en undersökning är datainsamling och analys. (jag har en handfull ytterligare insikter som varit helt avgörande för Novus positiva utveckling, men denna passar bra som exempel här).

Ja jag vet, det låter ju helt absurt, det vet typ alla. MEN tänker man på hur undersökningar köps, det var bara datainsamlingen som efterfrågas, det var datainsamlingen som satte priset, inte kunskapen som undersökningen levererar.

Datainsamlingar är bara siffror, det är inte ens säkert att det är relevant data som samlas in. För datainsamling är bara ett mekaniskt arbete. Ett recept. Men precis som med mat, för att göra något som faktiskt är värt pengar och njutbart att ta till sig så krävs hjärta, hjärna och yrkeskunskap. Det är inte BARA datainsamling.

Vi på Novus har kommit en bit ifrån detta, men det är fortfarande något vi arbetar med dagligen.

Att ha insikten som centrum i den nya organisationen är därför jättebra.

Rent praktiskt är det också så att vi som arbetar med undersökningar och insikter rör oss mellan köpar och säljarsidan. Kärnan i kompetensen är densamma, även om det är lite olika delar i som så klart är viktigare beroende på om man levererar eller beställer och tar till sig undersökningar.

Detta blir toppen!

Jag ser fram emot att som medlem i Swedish Insighters hjälpa till att stärka vår roll som yrkesmän och kvinnor. Att visa att vi som jobbar med detta har framtiden framför oss. När välden dränks i data så är det Swedish Insighters som kan sortera och förklara vad som verkligen händer. Vad människorna som datan representerar faktiskt tycker och tänker. För det är det kollektiva mänskliga beteendet vi alla försöker förstå och förklara för omgivningen.

Som person är jag entusiastisk till detta. Äntligen fokus på vad vi gör, inte vilket företag som gör det. Jag och Novus kommer stötta Swedish Insighters helhjärtat. För vi behöver duktiga yrkeskvinnor och män, vi behöver skapa en bättre bild av vad vi gör, och vi behöver fortsätta visa hur otroligt häftigt detta är. För jag och flera kollegor på Novus vet att vi har världens bästa jobb, inget annat kan ens komma i närheten av det vi gör. Fler behöver inse det.

Swedish Insighters finns att hitta här: https://www.swedishinsighters.se/

Men ha överseende med sidan, den nya organisationen har bara funnits i tre dagar.

Lite bakgrund om SMIF, SMUF och SÖK:

Det fanns tidigare tre organisationer:

SMIF för företag i Sverige som arbetade med undersökningar

SMUF för personer som arbetade med att köpa undersökningar

SÖK för personer som arbetade på undersökningsföretag

SMUF och SÖK har nu slagits ihop och heter Swedish Insighters

De som följt mig och Novus ett tag vet att vår relation till svenska branschorganisationen för företag, SMIF är milt sagt ansträngd. Huvudorsaken är sannolikt att det är företag som är medlemmar och att det är aktiva representanter för företag som sitter i styrelsen. Om det sedan är företag som kämpar med lönsamhet och tillväxt så kan det lätt bli lite konstiga prioriteringar.

Jag hade faktiskt gett upp helt med branschorganisationer i Sverige, men sedan fick jag ett mail från SÖK om ett årsmöte, där jag blev påmind om att SÖK och SMUF skulle slå ihop.

SMIF så är undersökningsföretagens organisation, den Novus, Sifo och Ipsos lämnat pga den inte uppfyller våra krav på vad en branschorganisation bör göra. Istället är vi som företag medlemmar i den internationella organisationen ESOMAR, den lämpar sig bättre, ännu mer med europesika lagstiftningar som berör oss alla.

SMIF har i mina ögon mer datainsamlingsföretagens organisation, eller som andra branschkollegor kallar den: ”gruppen för inbördes beundran”

SÖK, SMIF och SMUF…. Ja dessa namn, vi hade alla extrema problem att hålla isär dessa, och namnen lockar till en hel del lustigheter. Va, vad sa du? Piff och Puff…?

Men när nu SÖK och SMUF funderade att slå ihop sina organisationer så vaknade jag till liv. Detta kan ju bli jättebra. Dessa organisationer utgår inte från företagens intressen utan från yrkespersonens. Viljan på både köpar- och säljarsidan är ju att göra bra saker. Man vill få kunskap.  Det är vad som driver mig varje dag.

Kunskap och förståelse är kärnan i Novus affärsidé. Detta tror jag blir jättebra.

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

När har det hänt något i en undersökning?

8 februari, 2019

Detta är så klart centralt nyhetsvärderingen och hur man skall tolka undersökningar generellt.

I onsdags (6/2 2019) fick jag en påtaglig tankeställare. Avgick Björklund för han visste att Novus SVT:s väljarbarometer skulle komma på torsdagen?

Att våra undersökningar påverkar beslut varje dag är inget konstigt, men sällan det syns som det gjorde nu. Enligt flera journalister bl.a. Mats Knutsson skedde tillkännagivandet för att förekomma vår väljarbarometer (hittar inte länken nu, men läste det på SVT igår kväll torsdag 7/2 2019). Visst Jan Björklund hade redan tidigare informerat valberedningen att han inte ställde upp för omval. Men samtidigt är pressträffen inte så konstigt när man tänker efter. Hade siffrorna publicerats hade avgångskraven kommit som ett brev på posten (ok brev på posten var kanske en dålig liknelse…), det hade inte ens spelat någon roll att han faktiskt redan sagt till valberedningen att han inte ställde upp för omval. Tyckare skulle passa på till höger och vänster och kräva hans omedelbara avgång pga det katastrofala opinionsstödet.

Hur kunde dom veta kanske någon undrar? Hade någon läckt? Det är mindre dramatiskt än så. När en väljarbarometer skall publiceras intervjuar media de som är mest berörda innan publicering. SVT var så klart intresserad av en kommentar från L. De visste om sina siffror, sannolikt även när publiceringen var planerad, men inte mycket mer än så. Därför kunde de förekomma för att slippa avgångskraven, även om det redan var känt att han inte ställde upp för omval igen.

Till kärnfrågan. Har det hänt något egentligen?

Eftersom vi har slumpmässiga urval kan vi konstatera om något är statistiskt säkerställt. I detta fall är L statistisk säkerställt under 4%, och det för första gången någonsin i Novus undersökning.

Men betyder det att det garanterat hänt något om det är statistiskt säkerställt?

Nej faktiskt inte enligt statistiken. I Novus väljarbarometer betyder det t.ex. att väljarstödet för L om det vore val idag med 95% sannolikhet är under 4%. Men man måste också bl.a. väga in att resultatet månad för månad pekat ganska tydligt nedåt längre tid, men också att förtroendet för Björklund sjunkit.

Man kan med andra ord inte vara hundra. Men 95% sannolikhet är ändå otroligt bra, och tillsammans med det andra så talar det för att det är sant och rimligt.

Sen var drar man gränsen för sannolikheter? 95% har blivit en de facto standard för statistiska allmänhetsundersökningar. Men om man skulle säga att 85% säkerhet är bra nog, det är ju rätt bra, då skulle felmarginalen gå ned ordentligt (men man skulle bara kunna vara 85 % säker på att resultatet var inom felmarginalen). Ja det låter konstigt, och det kan kännas ologiskt.

Skulle man gå åt andra hållet till 100 % så blir undersökningarna så dyra att det skulle vara orimligt att försvara det ekonomiskt.

Tittar man på väljarbarometern har det genomsnittliga felet faktiskt varit bättre än den teoretiska felmarginalen. Men det ger argument för att förändringar även inom felmarginalen faktiskt kan ha hänt ändå.

Ofta är förändringarna från en undersökning till en annan mycket små, och vi bygger upp en kunskap kring de tusentals undersökningar vi gör, vi lär oss orsak och verkan, vad som är väntade förändringar och vad som kan vara brus/mätfel. En undersökning är sällan helt isolerad, utan vi har mycket publicerat och opublicerat inom ämnet vi kan förlita oss på i vår analys.

Samtidigt är det nu en majoritet av de svenska undersökningsföretagen som inte har ett slumpmässigt urval och därmed inte ens kan räkna på felmarginaler. Tittar vi på väljarbarometern är det idag bara Novus och Sifo som kan räkna på felmarginaler och signifikanta förändringar.

Jag tycker det är tragiskt att det gått så långt. Jag kan fortfarande inte se någon annan bakgrund till detta annat än att man försöker spara pengar. För det går jättebra att göra riktiga pålitliga undersökningar, men det är ju så klart inte gratis. Undersökningar utan statistisk säkerhet är inte mer pålitliga än gissningar i mina ögon. Jag förstår inte hur man kan använda det som pålitligt beslutsunderlag eller som underlag till en nyhet.

Men visst känner våra konkurrenter att de kan försvara sina undersökningar och stå bakom dem trots att de inte har någon tillförlitlig statistisk analys baserat på säkerheten i undersökningen som en del av argumenten är det så klart upp till dem.

På Novus skulle vi aldrig göra så. Kraften i undersökningar, förtroendet för vårt varumärke och det vi står för är så stor att vi aldrig skulle kunna sitta och gissa utan att ha så mycket som möjligt på fötterna. Vi är duktiga, vi förstår mänskligt beteende och krafterna bakom, men vi vill ha tillförlitliga belägg för våra argument och analyser, även om det i slutändan landar i vad som ibland kan se ut som kvalificerade gissningar för en utomstående. Men vi kan stå för det, och vi baserar våra analyser på den fakta och kunskap vi har.

För att sammanfatta:

Vi gör en bedömning om vilka saker vi anser vara relevanta att i analysen av en undersökning. Denna bedömning är baserad på statistiska analyser och vår sakkunskap. Kan vi stå bakom ett resultat betyder det att vi bedömer det som pålitligt.

En Novus undersökning som presenteras i det offentliga rummet är inte bara en datainsamling och statistiska körningar, utan det är vår analys och kommentar kring densamma.  Även om det inte alltid är så enkelt att kolla upp med att titta på om det är statistiskt säkerställt eller inte. För tittar man bara på det förenklar man vårt jobb till en nivå som inte är rättvisande.

Att en partiledare avgår tidigare än planerat kan kännas som en enorm effekt och ansvar, men det är ingenting mot de kommersiella undersökningar vi gör, där affärer och miljardbelopp står på spel. Då vill man ha på fötterna, för ingen vill ju råka vilseleda sina kunder.

Slutsatsen av en Novus undersökning skall man alltid kunna lita på.
Men det förutsätter så klart att slutsatsen kommer från oss, inte bara siffrorna.

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

Vad är herding?

4 februari, 2019

Vad är Herding?

Jag har ju skrivit en del om herding innan (t.ex. Nate Silvers upptäckt av det i USA), men tänkte det var läge att försöka skriva en enkel sammanfattning.

Detta är självklart inget Novus gör. Våra undersökningar står alltid på egna ben. Det är ju grundsyftet med undersökningen att man kan lita på den som en isolerad händelse och inte är beroende av andras undersökningar.

Vi vet att det görs utomlands (Länk till Nate Silvers bevis). Om det sker i Sverige eller inte är inget jag kan uttala mig om, däremot ser det lite konstigt ut ibland, kolla t.ex. på denna sammanställning kring hur det skiljer sig åt på SDs siffror i olika väljarbarometrar.
Den som sysslar med herding kommer sannolikt inte erkänna det, för det är inget man kan vara stolt över, då det per definition betyder att den egna undersökningen inte är att lita på.

Ordet herding kommer från att man försöker hålla sig till flocken. Är det något som är så väl-undersökt, att man redan innan undersökningen vet var den bör hamna ungefär så korrigeras den egna undersökningen så den hamnar i samma härad.

Herding innebär i undersökningsvärlden att man ser andra undersökningar som facit. Bygger upp sin modell med hjälp av dem och ser till att hamna ungefär på samma nivå som de andra. Oftast är då facit, konkurrenters undersökningar, enskilda eller sammanslagna/sammanvägda.

Men även om egna undersökningar behandlas som facit i modellen är det herding. Den aktuella undersökningen som anpassas är då mindre tillförlitlig, inte alls så omfattande som den egentligen behöver vara.

Det mest uppenbara är att självrekryterade paneler som verkar kräva herding. Men inte bara det. Herding kan anses vara även om man har en del med telefonintervjuer som får agera ”mer rätt” än den andra delen med webintervjuer om man slår ihop dessa två. Eller om en webundersökning trimmas in mot egna regelbundna telefonintervjuer.

Att se en tidigare genomförd undersökning som ett facit man använder för att trimma in en annan undersökning är herding.

Målet är alltid att få ungefär samma resultat men till en lägre kostnad.

Men där är också det också problematiska i detta. En undersökning är ju en metod eller en process för att få kunskap.  Man gör undersökningar när det saknas facit.

Men det finns undantag från detta, den tydligaste är väljarbarometern. Varje redaktion med självaktning i världen vill ha sin egen väljarbarometer. För det är deras egen nyhet. Men redaktionerna har ju inte råd att betala för undersökningarna. Undersökningsföretagen förväntas leverera avancerade undersökningar i ett område utan att få allt så mycket betalt som det kostar att ta fram det. Precis som allt annat så kostar ju även undersökningar mer att göra nu än tidigare. Vi har inflation och lönerna går ju upp varje år, att göra saker ordentligt kostar så klart pengar för varje år som går. Självklart drabbar det också undersökningsföretagen. Det finns inga magiska lösningar som gör att det går att undersöka gratis. Tekniken har gjort vissa saker billigare, men andra saker dyrare.

Krocken blir rejäl när man då förväntas leverera väljarbarometern nästan gratis. Det är också den undersökning som man egentligen inte har råd att göra fel på. Novus lösning har varit att göra väljarbarometern ännu bättre. Att göra den metodmässigt så bra det bara går. Vi får inte mer betalt för väljarbarometern pga det. Men det är den undersökning som man faktiskt inte har råd att göra bort sig i. Herding är absolut inte lösningen.

Nate Silver födde idén kring herding. Han insåg att man kunde hitta systematiska fel i undersökningarna i USA, genom att gissa dessa och slå ihop undersökningarna kom han närmare det faktiska valresultatet. Han blev hyllad som hjälte: ”Undersökningar är döda, länge leve Nate Silver!”! Jag fick frågan några gånger av svenska journalister om vem som skulle bli sveriges Nate Silver. Jag svarade att det inte var relevant. USA är mycket svårare att undersöka och i Sverige har vi extremt bra metoder och undersökningarna är faktiskt mer träffsäkra än man kan förvänta sig.

Men vissa undersökningsföretag såg sannolikt att detta var en smart sak. I USA är det jättesvårt (läs jättedyrt) att undersöka. Betalningsviljan hos kunden var nära noll. Varför inte göra lite enklare undersökningar och sen lita på att de andra gör en stor del av det tunga jobbet? Mao se andra undersökningar som facit man skall komma nära. Korrigera den egna metoden så den kommer nära de andra undersökningarna och hitta en billigare metod.

Man skapade då en algoritm som utifrån från ett aktuellt facit baserat på andra undersökningar generade ett resultat som kom nära det. Detta är inte att förväxla med viktning som alla undersökningsföretag hela tiden använt. I viktning korrigerar man de slumpmässiga urvalsfelen som kan ske, tex man vet hur många män och kvinnor som bor i landet. Man ser att man nått lite fler kvinnor än man borde. Då blir kvinnans röst lite mindre värd för att få deras samlade svar att inte väga för mycket jämfört med fördelningen mellan män och kvinnor. Så gör man på en del kända parametrar där man har ett otvetydigt facit. Alltså baserat på kända fakta. Viktningen utgår inte från undersökningar utan från kända fakta.

Men herding kan ses som att man skapar en egen vikt baserat på andra undersökningar, alltså inte fakta utan undersökningar som man anser vara typ som fakta.

Undersökningar är extremt tillförlitliga, men normala undersökningar har utifrån att skapa offentlig statistik inte nog träffsäkerhet. Det går att göra så klart, men det är inte den typen av undersökningar man använder som grund för herding.

Syftet är mao att spara pengar. Att inte göra allt det tunga dyra arbetet själv. Hitta en metod som är en ungefärlig representation men utan att ha den vetenskapliga grund som en traditionell undersökning har.

Resultatet får vara beviset för träffsäkerheten.

Men vad händer om alla skulle göra så? Då skulle vi hamna i en blind leder en blid, när ingen hade vetenskaplig grund för sina egna undersökningar, utan bara försökte få ungefär samma resultat som konkurrenten. Något som också Nate Silver noterat i USA. Men också engelska parlamentsvalet. Alla visade på samma resultat. Alla hade fel… Just det Nate Silver kunde bara applicera sin metod en gång, för när en del började göra det själv så försvann de systematiska skevheterna från de publicerade undersökningarna och alla började visa samma fel. Vad skapar man för bild av undersökningsbranschen med det? Dumsnål är nog en bra sammanfattning. Man anser sig inte ha råd att göra bra undersökningar i den enda där det kommer ett facit…

Faran är inte bara att man gör bort sig (och skadar hela branschen). Faran är också att den modell man bygger upp i bästa fall endast funkar för en sorts undersökning. Exakt den man trimmat in den mot. Oftast väljarbarometern. Den går inte att använda för något annat. Men så kan man inte tänka när uppdraget är att ta fram facit i de frågor som skall undersökas. Jon Krosnick visar i sin forskning att självrekryterade paneler i bästa fall fungerar där det finns ett känt facit, och endast för att komma nära det kända facit som användts för att rikta in undersökningen. Inget annat. Mao man har byggt en specialmodell som funkar (ibland) för att komma fram till samma resultat som riktiga undersökningar, men bara när man redan vet vad resultatet borde vara… Men det kan också bli jättefel, som i USA valet och Engelska parlamentsvalet för att ta två rejäla exempel.

Finns också en bra artikel om detta på AAPORs hemsida, men den begränsar sig till politiska undersökningar, vilket det i praktiken enbart finns i, men det behöver inte vara så:

https://www.aapor.org/Education-Resources/Election-Polling-Resources/Herding.aspx

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

Varning för den falska folkviljan

21 januari, 2019

Nyheten om att Michael Cohen försökte påverka undersökningarna i USA gnom att betala en IT firma är ytterligare ett tecken på hur lättpåverkat och sårbart det är när man inte gör riktiga undersökningar med  slumpmässiga urval.

Cohen betalade en IT firma för att lyfta Trumps namn i två online undersökningar. Svindlande $50 000 satsades på detta enskilda fall.

NY Times om Cohens försök att påverka undersökningar

I USA är nästan alla urval självrekryterade, mao vem som helst kan registrera hur många mailadresser som helst.

Faran med det är att man inte alls kan säkerställa att det är folkviljan man fångar. Vi har gång på gång visat hur osäkra urval leder till osäkra resultat. Forskningen är också entydig. Jon Krosnick på Stanford i USA sa till mig senast vi talades vid att självrekryterade aldrig har funkat bättre än underasökningar med slumpmässiga urval (riktiga undersökningar). Han har studerat detta i över 10 år. I oktober 2018 publicerades en studie (i public opinion quarterly, tyvärr krävs inloggning för att läsa) som bl.a. jämförde 2004 och 2012 års data, riktiga undersökningar på web och telefon fungerade bäst, trots att bortfallet på telefon hade ökat med 15 procentenheter. Från 30 % svarsfrekvens till extremt låga 15% svarsfrekvens (Novus har fortfarande mellan 40-50% det extrema raset i USA ser vi inte i Sverige). Trots det höga bortfallet i USA fungerade telefon bättre än självrekryterad web. Problemet med bortfallet extremt överdrivet som jag tjatar och tjatar om. Det var till och med så att de viktningar som gjordes på självrekryterade urvalet gjorde saken sämre i vissa fall.

Metodmässigt finns det (fortfarande) inga magiska trick att förbättra ett dåligt urval, om man inte redan vet resultatet man skall komma fram till… Vet du svaret varför göra undersökningen?

Inte nog med det, effekten av osäkra undersökningar är att man presenterar en falsk folkvilja, kanske (som i fallet Trump ovan) utsatt för aktiv påverkan. En påverkad missvisande bild av väljarnas åsikt.

Eller som i Yougov-hedgefond undersökningen, som visade fel resultat, men den betalande kunden hedgefonden tjänade miljoner på att Sky news publicerade en felaktig folkvilja. Undersökningen var inte vad vi vet påverkad, bara missvisande och hade självrekryterat urval. Man utnyttjade resultatet, det spelade faktiskt ingen roll om det var rätt eller fel då. Hedgefonden tjänade pengar på en upplevd sanning för stunden.

Engelska undersökningsföretag som säljer hemlig undersökning till hedgefond

Sommartiden i EU som Juncker refererade till som ”folkviljan”. Om den är aktivt påverkad eller inte vet jag inte, men jag skulle inte bli förvånad om även det var ett försök att påverka. En online undersökning på EU kommissionens hemsida är klockren att gå in och påverka för att se hur politiker agerar. Oavsett påverkan eller inte är det absolut inte folkviljan. Precis som det inte var i USA kring nätneutraliteten. Extremt populistiskt av EU kommissionen att agera på falsk folkvilja

Det finns bara ett sätt, och det fungerar fortfarande fantastiskt bra, det är att göra riktiga undersökningar med slumpmässiga urval. Då får man fram folkviljan. Då är man inte sårbar för påverkansaktioner. För det går inte att registrera en massa e-postadresser, man kan inte själv ansöka om att gå med. Personerna måste slumpmässigt bli utvalda av oss som undersökningsföretag.

Undersökningar är inget att ta lätt på, en publicerad undersökning påverkar. Då media behandlar det som en sanning. Det skall man göra med bra undersökningar, men absolut inte med dåliga självrekryterade. Saknas felmarginalen så saknas säkerheten i sanningshalten. Seriösa redaktioner publicerar inte osäkra rykten, och det är därför som SVT, SR, TT och några till INTE publicerar resultat från självrekryterade undersökningar. Läs mer om checklistor här

Under perioden med politisk vakuum i Sverige har det varit enorma svängningar i undersökningar som saknar felmarginaler. Centern rasade i expressens väljarbarometer (vi såg inget ras då…). Förtroendet för Annie Lööf rasade och rusade i Aftonbladet. (vi såg inget ras eller rus för C i väljarbarometern då är ett ras eller rus i förtroendet osannolikt, vi såg en nedgång för förtroendet för Lööf i slutet på November, men ras är att ta i). Men att det sker i självrekryterade paneler är inte så konstigt… Att det skett i verkligheten är inte så troligt… Utöver det har det generellt varit rätt slarvigt med många rapporteringar kring undersökningar. Stora växlar har dragits på osäker data. Spekulationerna har haglat tätt och underlaget tunt. Kommer antagligen tyvärr behöva återkomma till det snart igen.

Torbjörn Sjöström

VD

Novus