Arkiv 2018

Yrkeskunskap vs svarta lådor

13 december, 2018

Väljarbarometern är det bästa exemplet på vad vi kan göra utifrån vår yrkeskunskap. Det är den vi på Novus ställer längst fram i vårt skyltfönster. Väljarbarometern är alltid en nyhet och den är alltid intressant. Därför är det avgörande för oss att den är det bästa exemplet på vad vi kan göra som undersökningsföretag.

Mitt föredrag på Stanford gav mig en möjlighet att reflektera lite extra, och sätta på pränt i den presentationen hur vi arbetat de senaste sju åren. När man skall beskriva utmaningarna, utvecklingen för branschen, mediekrisen och effekterna på det mänskliga beteendet inser man också hur vissa saker som kan verka små faktiskt symboliskt är mycket stora. Väljarbarometerns förändring är en sådan. En gnagande känsla som varit de senaste två åren men som jag inte skrivit om. Därför är det läge att sprida lite ljus över den frågan och tyvärr antagligen sabotera julefriden på lite olika ställen. Men problemet är inte dålig stämning, utan man kan faktiskt inte visa på det som är bra om man inte tar avstånd från det som är dåligt. En generell insikt alla borde reflektera över, oavsett verksamhet och bransch.

Förr var detta en självklarhet för alla undersökningsföretag: Att väljarbarometern representerade det bästa i metodväg vi kunde leverera. Den undersökningen definierade hela branschen, och det kom ett facit med jämna mellanrum. Men inte bara det, utan det var också de metoder som var bäst och det man rekommenderade till kunderna när de skulle köpa undersökningar. Tyvärr är det inte så längre. Nu är det mer av typen skådebröd, en speciallösning, som faktiskt inte går att använda till något annat än just väljarbarometern. En produkt som hos nästan alla andra nu saknar den absolut viktigaste ingrediensen i en pålitlig undersökning: felmarginalen

Tar man bort felmarginalen går man från en undersökning med en känd tillförlitlighet till helt okänd, gör man det på väljarbarometern gör man det på den absolut viktigaste profilprodukten som vår bransch har.

När man lämnat sannolikhetsurvalen och börjar blanda blir alternativet en svart låda som knådar till siffrorna och spottar ur sig ett resultat. Ingen utanför vet hur modellen fungerar.

Men ännu viktigare: Modellen är enbart designad att fungera för en typ av undersökningar. Det enda sättet att visa att modellen (lådan) fungerar är att den ger ett liknande resultat som för andra undersökningar vars syfte är att undersöka samma sak. Men det är också så att felen och skevheterna när man börjar knåda icke slumpmässiga urval är att det krävs specifik modellering för varje område, det är inte en alls bara fråga om att få en jämn demografisk uppdelning, däri ligger inte problemet när man lämnar de slumpmässiga urvalen.

Man kan få modellen att fungera inom ett område där man redan vet ett ”facit”. MEN det verkliga syftet med riktiga undersökningar är att ta fram resultat, kunskap, ett facit i frågor där man inte redan vet svaret.

Det är bara i ett fåtal frågor man gör en undersökning där man redan innan har många andra aktuella undersökningar kring samma ämne och det finns ett aktuellt ”facit”. Det är nästan uteslutande bara inom politiska ämnen och där media är kunden. Särskilt tydlig är väljarbarometern. Alla redaktioner med självaktning vill ha sin egen väljarbarometer. Men samhällsvinsten/affärsnyttan med ytterligare en väljarbarometer är ju i ärlighetens namn rätt begränsad utanför nyhetsredaktionerna. Väljarbarometern är skyltfönstret för alla undersökningsföretag som har en sådan i media. Det är väljarbarometern som definierar branschen, trots att den absolut inte på långa vägar är den viktigaste utifrån kunskapen som den levererar.

Har man då designat speciallösningar enbart för att få fram ett svar på ett frågeområde, t.ex. väljarbarometern. Där det krävs att man redan vet svaret för att kunna säkerställa att den egna svarta lådan fortfarande fungerar har man därför underminerat grunden undersökningsbranschen står på.

Det kan nästan liknas vid en tillverkare av rekvisita och fasader till en Hollywood produktion. Något som bara fungerar att titta på från rätt vinkel, som bara ser verkligt ut genom kameran. När man i alla andra fall säger sig tillverka fungerande möbler och hus. Saker som går att använda till något vettigt i verkliga världen och kundernas verksamhet. Saker man kan lita på, och som tål att användas.

Ett undersökningsföretag är ett kunskapsföretag som levererar förståelse och insikter till sina kunder. Att göra en undersökning är ett hantverk som kräver stor yrkeskunskap. Väljarbarometern är den mest publika produkten och måste vara den mest välgjorda. Det bästa exemplet på hur en bra undersökning kan genomföras. Den måste därför uppfylla de mest grundläggande kvalitetskraven man kan ställa på en bra undersökning: Att den innehåller felmarginaler.

Precis som med allt gediget hantverk och yrkeskunnande kommer den också bli en dyr produkt. Har inte kunden råd att betala för den, vilket är fallet med massmedia som kund, kan man inte leverera en billig produkt med sämre kvalitet. En produkt inte ens uppfyller det mest grundläggande man kan förvänt sig av en bra undersökning. Alltså felmarginaler. Utan dem kan man inte avgöra hur pass tillförlitlig undersökningen är. Antingen gör man den bra trots bristande ekonomisk ersättning, eller så gör man den inte alls.

Den utveckling vi sett i Sverige under denna mandatperioden från våra konkurrenter är därför extremt oroväckande. Metodförändringarna har inte ökat den yrkesmässiga tillförlitligheten, tvärtom. Väljarbarometrarna är inte längre det bästa våra konkurrenter kan producera, utan en speciallösning för just väljarbarometern.
Graden av avvikelse skiljer sig åt. Men tyvärr är det idag bara två, Novus och ett undersökningsföretag till, som kan presentera signifikanta förändringar och felmarginaler för sin väljarbarometer. Det är tyvärr bara Novus som idag uppfyller medias tuffaste krav (de som Ekot/Sveriges Radio och SVT har) på en trovärdig undersökning, kortfattat:

  • att man har ett slumpmässigt urval
  • att man kan ange felmarginaler
  • att man presenterar bortfallet

Jag är extremt besviken över det faktum att det bara är vi som idag uppfyller detta. För kraven är inte högt ställda. Det är de lägsta krav man kan förvänta sig av en undersökning där facit saknas, alltså alla undersökningar som våra kunder utanför massmedia köper. Bortfallet är egentligen en liten specialare, det är något som vi skall bevaka och inte släppa en undersökning till en kund om bortfallet ser ut att vara problematiskt, det kan nämligen inte kunden avgöra, det finns ingen specifik siffra/nivå som avger när det är ett problem och när det inte är det.

Att vi har denna situation med väljarbarometern betyder antingen bland annat:

  • Att det bara är vi som har råd att satsa på väljarbarometern.
  • Och eller att det bara är vi som förstår hur viktigt det är att väljarbarometern är det bästa vi kan göra. Eller att det är bara vi som faktiskt har en sådan kompetens att vi kan genomföra bra undersökningar inom alla områden.
  • Och eller att det bara är vi som förstår hur marknader fungerar.
  • Och eller att låg betalningsvilja inte bara betyder att kunden inte har råd
  • Och eller att värdet av trovärdighet i en kunskapsbransch är helt centralt

Allt ovan blir obegripligt, undersökningsföretagens roll är att ge sina kunder förståelse i hur marknader och människor fungerar. Det finns ett talesätt om skomakarens barn, men jag funderar mer på en skomakare med trasiga skor.

Släpper man de grundläggande kraven för sin premiumprodukt, den vars alla ögon är riktade mot. Hur kan man då med stolthet och självförtroende säga att de undersökningar kunderna köper och betalar dyra pengar för är bättre än den där det kommer ett facit?

Nej det krävs en rejäl skärpning, förtroendet för branschen är helt beroende av det. Väljarbarometern kan inte vara en speciallösning som helt avviker från det mest grundläggande krav man skall ställa på en bra undersökning.

Man får inte släppa kravet på tillförlitlighet och mått på osäkerhet.

Man får absolut inte skapa en bild av att det inte finns etablerade metoder med stöd i den forskning som finns och som faktiskt fungerar otroligt bra. Sverige är ett jättebra undersökningsland, men det är inte bara i Sverige det fungerar att göra riktiga undersökningar. Däremot har inte kostnaden skenat här på samma sätt som det gjort i USA. Det är mycket lättare att göra mycket bra undersökningar här än i t.ex. USA.

Man får inte heller slarva eller hitta på nya mått på säkerhet och osäkerhet. Statistiska undersökningar är baserade på George Gallups metodik från 1930 talet, med slumpmässiga urval. En snart 100-årig sanning. Det finns idag ingen ny alternativ-kunskap eller -forskning att luta sig mot som faktiskt fungerar på alla områden. Det finns inga belägg för alternativa metoder som fungerar inom områden där man inte redan vet vad svaret skall bli. Och där det finns ett facit så fungerar riktiga metoder fortfarande precis så bra som man kan förvänta sig utifrån den noggrannhet och säkerhet som metoden har.

Seriösa undersökningsföretag måste försvara och använda de metoder vi vet fungerar. Hur kan man annars med gott samvete leverera undersökningar och ta betalt för att leverera kunskap. Om man inte kan lita på att det är just kunskap man har producerat? Utan vetenskapliga metoder och känd tillförlitlighet i underlaget för kunskapen är det inte längre kunskap man levererar till sina kunder. Då är det bara gissningar och i värsta fall bara kvantifierat skvaller. Det är absolut inget som hör hemma i den förtroendebransch som undersökningsbranschen är.

Torbjörn Sjöström
VD
Novus

Om Kristdemokraternas framgång i valet 2018

12 december, 2018

Från september 2017 och fram till riksdagsvalet ett år senare var det endast vid ett fåtal tillfällen som Kristdemokraterna låg över 4 %-spärren i opinionsundersökningarna. Inte en enda gång under våren 2018 nådde partiet över fyra procent och med ett osäkert regeringsläge efter valet och ett Moderaterna som också gick trögt kändes även taktikrösterna mer osäkra än vid tidigare val. När valrörelsen gick in i sin slutspurt under sensommaren var Kristdemokraterna uträknat av många.

Ett par veckor senare på valnatten den 9 september stod Ebba Busch Thor och höll ett segervisst tal och firade partiets framgångar och att man hade lyckats vända en lång trend av nedåtgående valresultat. Partiet landade på 6,3 procent och blev riksdagens sjätte största parti. Hur gick det här till?

 

När ett parti ökar i opinionen är det ett antal faktorer som brukar ligga bakom och som tillsammans gör att opinionssiffrorna stiger och här kommer nu ett försök till att lägga pusslet om Kristdemokraternas framgång i riksdagsvalet 2018.

Ebba Busch Thors partiledareffekt

Partiledarens roll för ett partis framgång är omdiskuterat och det råder delade meningar hur stor partiledareffekten generellt är i svensk politik. Forskning har visat att partiledare relativt sett har fått mer utrymme i media samtidigt som politikens kollektiva och innehållsliga sidor istället fått allt mindre utrymme samtidigt som att studier visar att partiet och partiets politik är viktigare än partiledaren.Forskningen tittar främst på partiledarens roll under valrörelsen och dess begränsade inverkan. Historiskt sett har partiledarna varit kända och få omvälvande saker har hänt under en valrörelse, något som kanske inte gäller längre.

Det vi ser på Novus under de senaste mandatperioderna med ett högre fokus på partiledare och politiska företrädare är att väljarna först måste ha ett rimligt förtroende för de personer som partierna väljer som företrädare, därefter tittar man på politiken och kan börja bilda sig en uppfattning om den, efter det så kan stödet för partiet komma och öka i väljarbarometern eller prestera bra på valdagen.

Klart är i alla fall att en uppskattad partiledare som väljarna har förtroende för är en förutsättning för att nå ut med partiets budskap.

Novus undersöker regelbundet partiledarnas förtroende i Sverige och är man intresserad av att se våra långa tidsserier för partiledarförtroende finns det mer att läsa här. När Ebba Busch Thor tillträdde som Kristdemokraternas partiledare våren 2015 var hon relativt okänd hos väljarna och har sedan dess stadigt ökat i kännedom men har haft det svårare att öka i förtroende hos väljarna. Från hennes tillträde och fram tills sommaren 2018 låg Ebba Busch Thor på låga förtroendesiffror och hade endast Miljöpartiets båda språkrör bakom sig på listan.

Under slutet av sommaren hände något med väljarnas förtroende för Ebba Busch Thor. När Novus undersökte partiledarförtroendet i mitten av augusti hade hennes förtroende ökat signifikant och hon var den av partiledarna som ökat sitt balansmått (andelen med högt förtroende minus andelen med låg förtroende) mest av alla. Var femte väljare hade nu ett stort förtroende för Busch Thor.

I valrörelsens slutskede var Busch Thor en färgstark partiledare och tog många konflikter i Tv-debatterna och förde tydligt fram Kristdemokraternas politik i partiets två hjärtefrågor; sjukvård och äldreomsorg. Hon utsågs som vinnare efter flera av debatterna och gick hem hos både alliansväljare och Sverigedemokrater. När Novus släppte sin väljarbarometer den 30 augusti låg Kristdemokraterna på 5,3 % och såg helt plötsligt ut att tryggt befinna sig på rätt sida 4 % spärren. En vecka senare låg de på 5,7 % och det började bli tydligt att Kristdemokraterna skulle överträffa allas förväntningar på valdagen.

Framåt i frågor om sjukvård och äldreomsorg

För att lyckas nå framgångar i opinionen är det viktigt att anses ha bra politik i de frågorna som är högt upp på väljarnas agenda. Av de frågor som var på väljarnas topp tio-lista i augusti 2018 var det bara i frågan om äldreomsorg som Kristdemokraterna hade ett relativt högt förtroende. Socialdemokraterna ansågs då ha den bästa politiken i frågan enligt 17 procent medan KD, V och SD delade på andraplatsen med 11 procent som ansåg att de hade den bästa sjukvårdspolitiken.

I väljarnas viktigaste fråga, sjukvården, var det i början av augusti fem procent av väljarna som ansåg att Kristdemokraterna hade den bästa politiken i frågor som rörde sjukvården. När Kristdemokraterna slutspurtade i valrörelsen ökade de också i förtroende i deras huvudfrågor. När Novus nu i november återupprepade vår undersökning om sakfrågeägarskap såg det istället ut såhär:

Kristdemokraterna anses nu ha den näst bästa politiken i både sjukvård och äldreomsorg och har gått starkt framåt i förtroende i de här frågorna jämfört med i början av augusti – detta trots att det politiska samtalet sedan valet nästan uteslutande handlat om regeringsbildningen. De här siffrorna visar att Kristdemokraterna lyckades bra med att nå ut med sin politik i valrörelsen och även Novus eftervalsanalys bekräftar att väljarna uppfattade partiet som mycket starkt i valrörelsen. Det är dock viktigt att nämna att det i sådana här sammanhang alltid kan finnas en viss effekt av framgången som sådan. Partier och partiledare som lyfts upp som vinnare har en viss tendens att locka fler sympatisörer just på grund av det.

Vinner på sin tydlighet

Ebba Busch Thor lyckades nå fram till väljarna under valrörelsen dels genom att prata om frågor som väljarna tyckte var viktiga men också genom en tydlighet och bra genomförande i de stora debatterna. Regeringsfrågan var central i valrörelsen och inte en enda debatt passerade utan att regeringsfrågan skulle upp för diskussion. Även här vann Kristdemokraterna på att hålla en rak linje i hur man såg på samarbete efter valet. Vi ser i våra undersökningar nu att både partier och partiledare som vacklat i just regeringsfrågan både innan och efter valet har fått ta emot eftergifter i form av tappat stöd i opinionen och för sin partiledare.

I Novus undersökning om partiledarförtroende som publicerades i början av december delar nu Ebba Busch Thor förstaplatsen tillsammans med Stefan Löfven vilket innebär att hon har gått från (nästan) botten till toppen på mindre än ett år. Det är ett gynnsamt läge inför den kommande mandatperioden och ger en fördelaktig arena för att föra ut sin politik. Att regeringsbildningen både drar ut på tiden och innehållit flertalet olika besked från partierna är inte till en nackdel för Kristdemokraterna – snarare tvärtom.

Fortsättning följer alltså i denna spännande fråga om Kristdemokraterna och opinionen – men vi kan nog vara säkra på att det blir en spännande och händelserik mandatperiod vi har framför oss.

Liza Pettersson

Konsult och opinionsanalytiker

Novus

Stanford, varför jag åkte dit och vad jag pratade om

8 december, 2018

Nu har jag varit på Stanford och hållit föredrag. Var lika coolt som det låter.

Jag har träffat Jon Krosnick ett par gånger innan, det var han som gav mig några viktiga argument för att jag med trygghet kunnat argumentera för att bortfallet inte var det centrala problemet. Bortfallet uppträder inte alls som om man har ett icke slumpmässigt urval. Hans studier kring det var solklara. Oavsett vad andra vill hävda. Jon har studerat och inte hittat några försvar mot att köra självrekryterade paneler. Precis som Novus parallellstudie visade

Genomgående är det ett problem att så många slirar på sanningen, överdriver om problem som är små och ”löser” problem som inte finns. Faktiskt en helt absurd situation. Trump är liksom inte en isolerad händelse, han använder bara den blinda fläcken media har, precis som många innan honom. Kunskap är inte alls lika mycket värt som känslor i nyhetsvärderingen. Ang bortfallet så har jag skrivit en del på bloggen redan, bl.a. detta: Om bortfallet är ett stort problem, vems problem är det?

Första gången jag träffade Jon var på Göteborgs universitet då jag var inbjuden att lyssna på honom. Något som blev minnesvärt för alla som var där, Jon påminde mig när vi sågs nu, för det var en kille från Yougov som började försvara självrekryterade paneler ganska aggressivt (som Jon beskrev det, Jon minns inte hans namn, och jag tänker inte bemöda mig med att påminna honom eller världen heller) och jag käftade emot, som jag tyvärr behövt göra så många gånger när någon lämnar sanningen och slirar runt för egen vinnings skull. Detta var 6 år sedan. Vi hade lite mailkontakt men det rann ut i sanden, på grund av mig, alldeles för mycket att göra här i Sverige. Vi sågs sen mycket kort på AAPORs eftervalsanalys om det amerikanska valet, växlade några ord och high fiveade (antar att det är något amerikanskt) när jag berättade om medias positiva utveckling kring hur de värderar undersökningar i Sverige. Men inte mer än så.

Efter valet och under regeringsvakuumet var det läge. Jag begrep hur väljarna tänkte, men just då inte hur politikerna tänkte, istället för att spekulera och gissa, det var så många andra som hade fullt upp med det. Har det någonsin funnits så många ledarskribenter i TV som tiden efter valet förresten? Varför inte åka till USA och hälsa på Jon på Stanford? Tog lite tid att hitta en tid som funkade för oss båda, när jag kom ville Jon att jag skulle hålla ett föredrag, som vi landade i att begränsa det till den här lilla nätta omfattningen: Berätta om undersökningsbranschens utmaningar, varför de är dom de är, vad Novus gjort i Sverige, mediekrisen, hur jag jobbat med massmedia och varför populismen ökar som den gör i västvärlden. Inga problem, jag slapp ju berätta om gud och Big bang i alla fall… Men det är väl det, jag tänkte att om någon skulle hänga med i mina mer eller mindre högtflygande tankar är det väl metod och sociologiavdelningen på Stanford.

Måndagen den 3:e december 2018 var det dags. Faktiskt mer nervös för detta än mycket annat på senaste tiden. Jag hade tagit ut svängarna ordentligt i presentationen jag kände att jag bara hade en chans och det var ett enormt ämne, hur få ihop allt jag tänkt på i dessa frågor de senaste 7 åren på ynka två timmar? Hur skulle jag klara av att förmedla detta på engelska? Första gången jag håller ett föredrag längre än 15 minuter på engelska. Jag var spänd, hade jobbat med presentationen i flera veckor och nervös. Besöket hade nämligen två mål, mitt föredrag och att diskutera ett samarbete. I mitt huvud kunde ett samarbete aldrig bli av om inte min presentation funkade. Även om ingen sagt det. Men jag är proffs på att ställa skyhöga krav på mig själv. Ingen annan klarar av den delen bättre än vad jag gör.

Det var ingen stor publik, det var Jon och hans forskningsteam: Political Psychology Research Group, där dom hade föreläsningar varje måndag. https://pprg.stanford.edu/

Föreläsningen gick bra, jag fick många intresserade frågor, och alla fick en keps när jag var klar. Novus ”Making knowledge great again” kepsar. Ja jag glömde ta kort…

Efter föreläsningen har vi planerat och påbörjat tre samarbetsprojekt, jag har redan funderat på när jag skall åka tillbaka.

En sak till, Frauke Kreuter från University of Maryland och University of Mannheim som sa så här om min presentation:

“It was so inspiring, I felt like you talked directly to me. I need to start protecting the research. In Germany they don’t even give reference in the news, they only present the numbers.”

Så jag hoppas att jag fått lite mer fart på en rörelse. Även Jon har jobbat med detta under många år i USA, han har skrivit AAPOR rapporten om självrekryterade paneler bl.a. Lång och väldigt forskningsaktig så klart. Jag hoppas verkligen att vårt slit sprider sig, att jag gav nya idéer på hur man faktiskt kan försvara forskningen som alla pålitliga undersökningar bygger på.

Det är just det, forskningen är tydlig med vad som funkar och vad som INTE funkar, men forskare i Sverige har inte försvarat forskningen. Man har inte försvarat den tredje uppgiften som faktiskt handlar om kunskap, inte fakta. Skrev en gästledare om det här: Blanda inte ihop fakta och kunskap

Det får räcka så här i detta blogginlägg. Jag återkommer säkert snart igen. Men får kämpa med att hålla inläggen på en rimlig längd.

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

Efter 28 år lägger Sifo i Ronneby ned

27 november, 2018

Mycket tråkigt att Sifo Ronneby stänger ned, det startade 5 oktober 1990, jag minns det väl, jag fick lämna gymnasiet i Thorildsplan i ettan och flytta med familjen till Ronneby några månader innan dess och började på Knuthansskolan i Ronneby den höstterminen. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta, men får försöka hålla det kort. Det var Novus grundare: Alf Sjöströms beslut att förlägga Sifo i Ronneby, och han flyttade ned för att starta upp verksamheten där. Det var en märklig tid, Ronneby ansågs vara glesbygdsområde och det var samma finansiella incitament att förlägga verksamheten i Ronneby som i Norrland. Jag minns hur vi vid matbordet hemma pratade om vad det skulle heta, att arbetsnamnet var Sifo Syd, något som jag tror det kallades ett tag.

Nu efter 28 år är det slut. Pappa lämnade Sifo för längesedan och startade Softcom, Gallup och slutligen Novus innan han för tidigt gick bort och jag fick ta vid.

Sifo har haft flera ägare som kommit och gått, förstår jag det rätt är det till salu igen.

Själv för jag Alfs arv och minne vidare via Novus. Novus är ett företag som är mycket bättre lämpat för att vara och det var en medveten strategi från Alf att inte vara beroende av infrastruktur för datainsamling, för att inte riskera att fastna när tekniken tar sina språng. Novus har medvetet ingen telefoncentral, utan tyngdpunkten är undersökningskompetens, inte datainsamlingskompetens. Där man har sin kärnverksamhet där blir man bäst. De som är datainsamlingsföretag är proffs på det. Novus är ett undersökningsföretag, en undersökning är datainsamling och analys, med tyngdpunkt på kompetensen som krävs för att få fram den kunskap och de insikter  som kunden behöver. Vi anlitar när vi behöver proffs på datainsamling.

Men jag kan ändå inte låta bli att inte bli nostalgisk när jag läser att Sifo Ronneby går i graven. Jag har ringt många intervjutimmar där, jag lärde mig programmera i NIPO för att scripta frågeformulär och producerat en herrans massa diagram för undersökningsrapporter där.

Sifo Ronneby var en stor arbetsgivare, det var många människor, det gav en viktig vitamininjektion till den gamla bruksorten Ronneby. Som sedan fick högskola och en IT hubb, eller vad man skall kalla SoftCenter. Allt är borta, och nu slutligen lämnar Sifo.

Sifo Ronneby var också starten på resan för pappas entreprenörskap. Därifrån kom Softcom, Sveriges första callcenter. Sifo hade en telefoncentral som bara användes på kvällarna, TV shop var nytt. Så Softcom startades och hyrde in sig i Sifos lokaler för att ta emot ordrar, hantera prenumerationen och kundtjänst. Sydkraft, Europolitan, faktiskt också Demoskop var kunder till Softcom under åren. Softcom blev ett företag som sträckte runt hela Östersjön som hade över 1000 anställda, sen satte tyvärr fel ägare sina klor i bolaget och det precis som pappa slutade det sin tid på jorden alldeles för tidigt.

Jag tror inte det är några jag kände som jobbar kvar på Sifo Ronneby längre. Det var mycket längesedan jag var ens i lokalerna. Min relation till Sifo är kluven, en mycket lång historia, faktiskt över 30 år sedan jag började jobba lite på Sifo, som sommarjobb och extrajobb, herregud vad gammal jag måste vara. Men mycket som tyvärr har gått ur tiden har sin koppling till Sifo.

Alf Sjöström som bl.a. var Vice VD för Sifo lämnade oss våren 2011, det går fortfarande inte en dag då jag inte tänker på honom.

Hans Zetterberg, Sifos mest kände VD. Hans satte grunden för mycket av Sifos dåvarande storhet genom sin kunskap, sitt driv och sitt ledarskap. Hans gick bort hösten 2014. Förresten sista gången jag pratade med Hans var om jag minns rätt våren 2014, han var ganska sjuk då och hade svårt att gå. Han kom fram till mig och tackade mig för mitt arbete i att återupprätta undersökningsbranschen. Det gjorde mig väldigt glad och hedrad, han hade bara gott att säga om mitt arbete för branschen.

Nu är det Sifo Ronneby 1990 – 2018, ingen enskild människa, men ytterligare en del av svensk undersökningshistoria går i graven.

Jag hoppas de som arbetar idag på Sifo Ronneby får nya jobb.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/hundratals-berorda-efter-sifos-varsel

Torbjörn Sjöström

VD

Novus

Tycker Posten att två minuter av tomtens arbetsdygn är övermäktigt? Om vikten av förtester

18 november, 2018

(Uppdatering, jag läste fel på antal hushåll i sverige utan att reagera, i blogginlägget stod det 1,5 miljoner hushåll. Det är snarare så klart 4,5 miljoner hushåll, lärdom att inte bara googla lite i mobilen på en söndagsmorgon, utan tänka lite på vilka siffror man får fram, vilket ledde till att min antagande om antal hushåll i världen också blev fel. Men det blir ändå ungefär 2 minuter för Tomten)

Såg precis postens nya reklamfilm. I filmen visas tomtens problem om han var tvungen att dela ut paket varje dag. Oklart vad man vill säga med detta. Jag minns att man vill få ned kravet på att dela ut paket från varje dag till mer sällan. Gäller det paket också? Vad är problemet? Vad vill man säga? Att det dom gör är svårt? Självklart är det svårt, annars hade de ju inte behövts. Med en ökad internethandel är det ju ett guldläge för postföretagen, internethandel är ju POSTorder.

Är det verkligen så att de tycker att två minuter av Tomtens arbetsdygn är övermänskligt? Läs längre ned för svaret hur jag tänker.

Spontant känner jag att Postnords konkurrenter snarare jublar över detta och det blir lite upplagt för smash.

Det finns många exempel på obegriplig reklam, det finns flera exempel på skadlig reklam. När Audi bestämde sig för att använda Kakan som influencer ledde det till en rejäl storm på internet bland deras kärnkunder. ACAB gick inte hem bland deras kärnkunder. Det slutade i att reklambyrån åkte ut och miljoner i sjön, utöver smällen mot varumärket.

När Pepsi skulle rädda världen i en annan obegriplig film är också ett exempel. Den blev viral, men inte av det sätt Pepsi tänkt sig. Att bli skrattat åt, förlöjligad och ifrågasatt är inte målet med så många varumärkeskampanjer.

Vad kan man göra då? Där kommer Novus in. Om man testar reklamen så kan man minska risken att den blir obegriplig eller missförstås. Det är en liten kostnad när man slår på stort. Målet med reklamen är ju varumärkesbyggande och förhoppningsvis att man får fler kunder. Så kostnaden för reklamen är inte bara produktion och annonskostnaden. För att kunna räkna på return on investment är det helt avgörande att reklamen bidrar med mer affärer och inte skadar affären. Där kommer Novus in. Vi ger ett utifrånperspektiv, något som ofta saknas, vi hjälper er att förstå om ni når rätt kunder, och hur varumärket uppfattas av kunderna.

Sen lägger jag inte ut texten kring Novus förtester mer. Nu till det mest intressanta:

Vadå 2 minuter av Tomtens arbetsdygn?

Först måste ni se lite av Postnords film här:

Jag räknade lite på Tomtens ”utmaning”. Det bor över 7 miljarder människor på jorden. Jag utgår från att tomten behöver ta hand om alla. Först bygga julklapparna sen dela ut 7 miljarder paket på en natt, jag antar här att förhållandet per hushåll är samma som i Sverige, då blir det ca 3,1 miljarder hushåll jämfört med 4,5 miljoner hushåll i Sverige. Tomten klarar att dela ut paket till 3,1 miljarder hushåll på en natt. Lilla Sverige är ju en baggis för tomten om man tänker efter. I Postens exempel behöver han ju inte ens bygga paketen. 4,5 miljoner är bara 1/700 del av vad tomten behöver dela ut på en dag på julafton. På julafton tar Sverige ett par minuter för Tomte (1/700 del av ett dygn är ca 2 minuter) här gör jag antagandet att Tomten kan dra ut på Julafton ca 24 timmar för enkelhetsskull och tidsskillnaden. Ett par minuter om dagen är inget jobb alls.

Eftersom Postnords reklamfilm gäller i Sverige är det ju bara tomtens åtagande i Sverige vi pratar om: max 2 minuters jobb för tomten… Är det så omöjligt för Tomten?

Självklart huvudfrågan är vad man vill få fram med reklamfilmen. Den begriper inte jag.

Har ni missat Pepsi exemplet finns det att läsa mer bl.a. i Dagens media här

Audi och Kakan kan läsas om bl.a. i Resume här

Lärdomen är så klart att tänka efter före, och genom Novus undersökningar kan man kolla så man inte missat något uppenbart som blir extremt dyrköpt efteråt. Det borde faktiskt vara helt självklart, men det är inte det. En bra undersökning minskar risken för dyrköpta fel i det offentliga. Novus förtester är ett sådant exempel, men allt vi gör går ut på att tya fram förståelse för målgruppen på ett kostnadseffektivt sätt, utan att tumma på tillförlitligheten.

Kontakta någon på Novus så berättar vi mer

 

Torbjörn Sjöström

VD

Novus