Minnesfel och väljarbarometrar
Henrik Oscarsson, professor på SOM har undersökt hur många som minns vad man röstade på i föregående val och hans forskning visar att ca 25% av väljarna inte minns vad de röstade på i föregående val.
Det stämmer och Novus studier visar att det finns en lång rad minnesfel. En intressant kuriosa vi såg 2012 var just minnesfelet hos Sverigedemokraterna, bland denna grupp var det fler som sa sig röstat på SD än som faktiskt gjorde det.
Men en sak måste jag kommentera, som blir lite kortfattat beskrivet i SVT:s inslag, och även i övriga kanaler där Henrik Oscarsson beskriver detta problem:
Påverkar opinionsundersökningar
“Den politiska glömskan är inte bara en lustig iakttagelse. Den kan till ställa till problem och göra opinionsundersökningar mindre tillförlitliga.
– När man beräknar hur många som röstar på olika partier tar man hänsyn till hur de röstat föregående val. Om man då kommer ihåg fel blir beräkningarna felaktiga, säger Johan Lyhagen professor i statistik.”
Ja, det stämmer att framförallt opinionsinstitutens väljarbarometrar använder vilket parti man röstade på i föregående val som ett sätt att öka på noggrannheten i väljarbarometrar. Man lägger in partisympati i föregående val som en parameter i en s.k. viktmatris. Denna används för att kompensera för ev skevheter i urvalet, baserat på kända demografiska data. Tex ålder, kön, geografi, men också i väljarbarometern partival föregående val.
Men det som inte framkommer i artiklarna är att inverkan av denna viktmatris beror på hur undersökningen genomförs.
Novus genomför alla undersökningar på ett slumpmässigt urval som alla på ett eller annat sätt att baserat på den svenska befolkningspopulationen.
Ett slumpmässigt urval kommer i sin helhet att just på grund av slumpen efterlikna hela populationen, men det kan bli mindre skillnader. Tex lite för få män i förhållande till kvinnor. Men slumpen har en fantastisk förmåga att jämna ut urvalet i förhållande till populationen.
Då urvalet tack vare slumpen redan per automatik kommer att vara representativt utifrån demografiska parametrar så kommer viktmatrisen att påverka väldigt lite, men det gör att undersökningen blir ännu lite mer exakt.
Så Henrik Oscarssons studie om minnesfel kring partival har en teoretisk påverkan på exaktheten vid Novus väljarbarometrar, men den praktiska inverkan är mycket liten då partivalets inverkan på vår viktmatris är liten.
Men det finns en ännu viktigare aspekt här, och det är att en undersökning som inte är baserad på ett slumpmässigt urval av svenska folket, utan istället består av en självrekryterad panel.
Där har viktmatrisen en mycket större inverkan. För utan slumpens utjämnande funktion så behöver urvalet kompenseras på mycket fler parametrar än grundläggande fakta som ålder och kön. Bl.a. partival 2010 blir helt avgörande för att kunna presentera en väljarbarometer som över huvud taget kommer någorlunda nära svenska folkets åsikter.
Däremot finns det också tecken som tyder på att man på institut som använder självrekryterade paneler också använder SCB:s partisympatimätning och även Novus Poll of polls som en parameter i sin viktmatris. Med andra ord används bl.a. Novus väljarbarometer som ingångsvärde i vissa av våra konkurrenters väljarbarometrar för att nå ett till synes tillförlitligt resultat.
Men fundera då på vad minnesfelet kan ha för påverkan, samt om det inte skulle finnas pålitliga undersökningar som använder riktiga slumpmässiga urval från populationen…
Men det är väldigt intressant att följa minnesfel, och tidens påverkan i exakthet i svaren.
Precis som man måste veta hur man skall ställa korrekta frågor för att få relevanta svar, så måste man också följa hur minnet förändras utifrån påverkan och tiden. Novus studerar detta löpande, och vi gör väldigt mycket för att säkerställa att våra undersökningar blir facit.
Även om det inte är tanken att vi skall vara facit för vissa branschkollegors mer tvivelaktiga undersökningar baserade på självrekryterade paneler.