Arkiv 2018

Ang VLT:s ”Valår – då säger vi nej till opinionsundersökningar”

14 februari, 2018

Angående VLT:s utgivare Daniel Nordströms blogginlägg:

”Valår – då säger vi nej till opinionsundersökningar”

Daniel är ansvarig utgivare och gör publiceringsbeslut, om Daniel väljer att spå i teblad för att bestämma vad som skall publiceras är det upp till honom. Men när han med sitt beslut sprider och baserar det på direkta felaktigheter måste jag protestera.

Daniel skriver rakt upp och ned: ”Anledningen är att de helt enkelt inte går att lita på”

Med de menar han opinionsundersökningar. Som exempel nämner han Brexit och USA valet. Det finns några brasklappar längre ned i texten, men slutsatsen sätts ändå i denna korta mening och referenserna.

I en tid man pratar om faktaresistens, sjunkande förtroende för mediehusen, då man efterfrågar utbildning i källkritik i skolorna är det obegripligt att man som underlag för beslut refererar till direkta felaktigheter. Brexit undersökningarna visade på ett enormt jämnt val, skillnaden mellan stanna och lämnasidan var på valdagen inom felmarginalen. Trots det skrev media nästan i en kollektiv lättnads suck att det kommer bli remain som vinner valet när valurnorna stänger. Sånt agerande refereras ofta till ”magiskt tänkande”, man ville så väl ha en utgång att man inte ens kunde se de fakta man hade framför sig med nyktra ögon.

Det felaktigt utropande av valet som klart i innan vallokalerna knappt öppnat ledde i sin tur till att man påverkade valdeltagandet. De som ville stanna i EU stannade hemma, de som ville lämna gick och röstade, mycket som en symbolisk protestaktion. En undersökning är för övrigt aldrig en förutsägelse om framtiden, utan en bild av nutiden.

Media visade återigen sin enorma makt, tyvärr utan att man begrep det själva. Felaktig nyhetsrapportering leder till katastrofala konsekvenser. Men det är nog inte detta de flesta tänker på när man pratar om att bekämpa fake news…

Undersökningar påverkar inte, men medias rapportering gör det. Om allt, inklusive rapportering om folkviljan. Faran är när man har rejält fel, tex i Brexitfallet.

En undersökning är en metod eller en process för att få kunskap. Den består av två delar, datainsamling och analys.

Oftast görs journalistik på undersökningar, kanske i någon missriktad känsla av oberoende, genom att endast ta siffrorna ur undersökningen, och lägger på sin egen analys. Undersökningen förminskas till att vara lite statistik. Vi vet ju alla hur det är med statistik… Har man huvudet i ugnen och fötterna i frysen har man det statistiskt sett rätt skönt. Man blir dock inte mycket klokare av något alls, det är ju faktiskt inte ens sant. Bra undersökningar levererar kunskap och förståelse, inte bara siffror.

Tar en redaktion bara siffrorna, tar man ansvar för tolkningen av undersökningen (analysen). I t.ex. Brexit fallet: Undersökningarna var tillräckligt rätt. Men siffrorna feltolkades. Redaktionerna gjorde kollektivt fel analys.

Lösningen är att hålla oss undersökare ansvariga för analysen (slutsatsen) av undersökningen. Gör vi som undersökare fel skall vi ha kritik. Men vi kan bara bli kritiserade för det vi själva säger och gör.

Sen en kommentar om beslutet generellt. Opinionsundersökningar kvantifierar väljarnas åsikter. Att stolt gå ut och säga att man som redaktion inte skall ta någon hänsyn till sina väljare/läsare/prenumeranters samlade åsikter är för mig helt obegripligt.

Daniel skriver också ”I ett val finns det många som vill krafter som försöker påverka opinionen på olika sätt, inte minst genom påverkanskampanjer och desinformation.”

Vill man bli immun mot påverkansaktioner är pålitliga opinionsundersökningar vaccinet. Annars blir lätt 100 tweets en folkstorm som redaktionen konfronterar beslutsfattare med. ”Påverkanskampanjer” som kan visa på ett brett folkligt stöd undrar jag om det kanske inte är något som är extremt viktigt att framföra även mellan valen, inte bara som en röst i valurnorna vart fjärde år.

Men som sagt, det publicistiska beslutet är Daniels. Däremot ger det inte honom rätt att sprida rena felaktigheter.

Undersökningar är ingen religion man ”tror på”. Korrekt genomförda undersökningar vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det är för övrigt endast i diktaturer ”lösningen” är att sluta rapportera om folkviljan.

Torbjörn Sjöström

Vd

Novus

Jerringpriset, om käpphästar, hästcommunityn och undersökningar

31 januari, 2018

Jerringpriset berörde (eller upprörde är nog ett bättre ord) nog mer än någon annan undersökning vi gjort någonsin tror jag.

Jag är både förvånad och inte förvånad, min magkänsla sa att detta kommer att provocera.  Samtidigt så var det intressant att titta på.

Jag och Brit Stakston pratade om förra Jerringpriset i Novus Sanity check om hästtjejernas mobilisering för att vinna. Det avsnittet kan ni se här:

http://novus.se/om-novus/novus-talkshow-sanity-check/sanity-check-avsnitt-9/

När Peder Fredricson vann i år igen så tänkte jag på detta avsnitt men det var faktiskt inte min idé att undersöka, men när ett par kollegor tyckte det kunde vara intressant så höll jag med och vi ställde en fråga om det för att kunna se just i vilken omfattning mobiliseringen skett. Jag kommer till det lite senare i texten varför mobilisering är intressant ur ett bredare perspektiv.

Ingen här har några åsikter på vem som borde vunnit, och ingen här tycker att det var fel vinnare. Men om man arbetar med att mäta opinionen, fånga svenska folkets, kundernas etc. åsikter så är Jerringpriset jätteintressant, för det visar på ett beteende som sker på många ställen.

Vi har fått många kommentarer att vi aldrig gör undersökningar på eget initiativ, och man har ifrågasatt vem som egentligen låg bakom detta. Och det stämmer inte, vi gör regelbundet undersökningar på eget initiativ, vi försöker faktiskt göra en i veckan, för att bättre begripa samhället, göra metodnedslag eller för att det är frågor som vi tycker behöver fördjupas lite mer. Vi har idag en situation där massmedia har allt mindre pengar, och de har inte råd att undersöka saker som är relevanta ur ett samhällsperspektiv. Då kommer vi med inspel. Jag skulle gissa att vi för ca 40 undersökningar om året som sker på eget initiativ som vi publicerar, för att få förståelse för olika saker som vi är nyfikna på. Sen är nog vi lite unika på den fronten. Vår affär är att vi beskriver och förklarar hur en fråga ser ut, hur marknaden ser ut, hur samhället ser ut. Då behöver vi kunskap. Det vi levererar i våra undersökningar är inte siffror, utan siffrorna representerar en dimension av frågan, men vår kunskap kring gruppsykologi, hur åsikter bildas, sakfrågan, och relevansen i olika data osv. Lär mer om VAD, VARFÖR och HUR här

Med andra ord vi gör undersökningar på eget initiativ regelbundet av många olika anledningar men vår affär är att kunder köper undersökningar för att få kunskap.

Generellt om Jerringpriset och varför det är intressant att titta på, är att det har tidigare beskrivits som folkets kandidat, men också kändispriset. Vem som helst kan ringa in hur många gånger som helst och rösta på sin kandidat. Det som får flest samtal vinner. Ca 768 332 telefonsamtal kom in vad jag kunde se, och av dom röstade 38 % på Peder Fredricson och 30 % röstade på Sarah Sjöström. Jättemånga röster och dom som röstade ville så klart att deras kandidat skulle vinna. Peder fick hela 292 000 telefonsamtal.

Att Jerringpriset är en popularitetstävling är det ingen tvekan om. Det är ju helt otroligt att 800 000 röster (telefonsamtal, klick i appen eller på webben) och det pågick kampanjer där man försökte få just sin kandidat att vinna, tex denna artikel från ridsport https://www.tidningenridsport.se/en-dag-kvar-att-rosta-peder-en-av-favoriterna-till-jerringpriset/

Men det är inte Svenska folkets åsikt, utan det är dom som bryr sig som röstar.

Sveriges befolkningsfördelning ser ut så här, källa SCB från 2016

Om vi utgår från att vi är 10 miljoner invånare, och alla får ju rösta, men vi räknar lite snällt här och säger att de under 10 inte kommer att rösta och inte räknas med (ungefär 1,2 miljoner svenskar, höftar lite här för jag hittar ingen bättre statistik just nu, men samtidigt spelar det inte så stor roll). Men det skulle innebära att vi har 8,8 miljoner ”röstberättigade” till Jerringpriset.

Om vi gör det enkelt och säger att alla som röstade röstade en gång i genomsnitt, så var ”valdeltagandet” i Jerringpriset 8,7 % av de ”röstberättigade”.

Sen tror jag att det var rätt många som röstade flera gånger på sin kandidat, men vi struntar i det nu. Jag räknar snällt nu. Förresten, enligt statistik från ridsportförbundet har hästsporten 500 000 aktiva medlemmar. Mao det finns en mycket god potential att rösta på ”sin” kandidat där. ”Valdeltagandet” från hästintresserade kommer garanterat vara större än genomsnittet i Sverige.

Jämför då med riksdagsvalet där valdeltagandet 2014 var 86 %, nästan alla röstar.

Läs mer och ladda ned rapporten om undersökningen här

Det var ju bara 1000 intervjuer i Novus undersökning, det är ju ingenting jämfört med 770 000!

En Novusundersökning mot svenska folket har ett antal vitala skillnader. Genom att utgå från ett slumpmässigt urval av svenska folket där man inte själv kan välja att vara med så är faktiskt 1000 intervjuer bättre än 770 000 för att korrekt uppskatta Svenska folkets åsikt. Återigen säger inte att fel kandidat vann, man vann utifrån dom förutsättningar som fanns. Men det är inte svenska folkets åsikt. Här finns en text om urval

Enligt Novus undersökning så ansåg 5 % av alla vuxna mellan 18 och 79 år att Peder skulle finna.

Hur många människor är då det? Andelen vuxna röstberättigade i valet 2018 är ca 7 268 000, 5 % som uppgav Peder innebär att 363 400 myndiga svenskar anser att Peder skulle vunnit. Men vänta? Peder fick 292 000 röster?!? Innebär det att nästan alla som stöttade honom röstade? Antagligen inte, men det är ändå lite kul att andelen röster på Peder motsvarar andelen vuxna svenskar som tycker att han skulle vinna enligt Novus undersökning.

Sarah Sjöström då? Hon fick 230 000 röster i Jerringpriset.

Men 44 % av vuxna svenskar i Novus undersökning, det är 3,2 miljoner svenskar. Svenska simförbundet hade 140 000 medlemmar (statistik från 2014), långt färre än ridsportförbundet. En googling på ”jerringpriset rösta” leder inte till en enda artikel som uppmanar någon att rösta på Sarah, i alla fall inte på de två första sidorna sökresultat. Det jag hittar är att hon är storfavorit.

Vi fick också kritik att vi bara frågade de vuxna över 18, ”Såklart att inte Peder vann då”.

Ok, Sarah har stöd av 3,2 miljoner vuxna. Men garanterat bryr sig de flesta inte tillräckligt mycket för att rösta, men får man frågan så anser man att hon skulle vunnit.

Är det sannolikt att de under 18 som lite snällt räknat är 2,4 miljoner svenskar (från ålder 0) skulle röstat på Peder? För han skulle behövt 2,9 miljoner röster för att vara jämbördig med Sarah enligt svenska folkets åsikt.

Det är väl inte heller så osannolikt att Sarahs prestation är mer känd. Jag är inte sportintresserad och jag vet vem Sarah är, och nej det är inte pga efternamnet. (nej vi är inte släkt vad jag vet), utan för att hon vunnit så enormt mycket. Peder hörde jag talas om i samband med Jerringpriset förra året, men jag hade glömt bort hans namn till detta. Och en undersökning mot allmänheten kommer att ge resultat utifrån kändisskap.

Men som sagt, Jerringpriset ger resultat utifrån engagemang. Och där är så klart Peder en värdig vinnare. Ingen tvekan om att han fick flest engagemang, då han ju fick flest röster.

Men det är viktigt att förstå skillnaden mellan dessa.

Ur ett undersökningsperspektiv är detta också mycket intressant, för det är lätt att förledas av många svar, eller att tro att antalet svar som sådant är något som styr korrektheten. Men om man inte har ett slumpmässigt urval, och där man själv inte kan anmäla intresse att gå med så är det INTE representativt för  hela gruppen, och det är jättelätt att ”kidnappa”/”påverka” resultatet genom att vara aktiv själv, skapa många email adresser, se till att svara på allt osv. Så fort det finns möjlighet att göra det så kan man inte tolka resultatet som en korrekt bild av hela gruppen som skall mätas. Det är för lätt att påverka och det går inte att säkerställa att så inte sker om man inte ens vet att en människa är ett svar. Därför som alla självrekryterade undersökningar inte går att lita på. Man måste ha ett slumpmässigt urval och man kan inte låta dom som är intresserade av att vara med anmäla sig själva. Man måste utgå från att undersökningsföretaget väljer ut kandidater slumpmässigt utifrån befolkningen.

Att kunna förstå skillnaden, vi arbetar med att ge en korrekt bild och förståelse för storheterna och fokusera på rätt saker är en av mina käpphästar. Då innebär det att jag måste tjata, missionera och ibland skriva långa blogginlägg kring en undersökning som vi tyckte var intressant att göra men som provocerar vissa.

Men återigen, rätt person vann utifrån förutsättningarna kring Jerringpriset. Men man måste förstå att det inte är ”svenska folkets” pris, utan ett mått på den som har störst aktivt stöd.

Sen känner jag som alltid när man ser vår egen undersökning att rubrikerna är så tillspetsade att man inte ens känner igen det själv, jag förstår att man blir arg eller irriterad, för rubriken är det som sitter kvar. Det är inte alls bra.

Och tack! Det var verkligen en bedrift att läsa ända hit ner! Jag är stolt över dig! Jag hoppas att du tyckte detta var intressant.

Torbjörn Sjöström

VD

Novus